Tomas

Det är nästan så att jag vill be om ursäkt för att jag citerar Caroline Krook så ofta ... men jag kan inte låta bli att tycka att hon formulerar böner och meditationer/betraktelser så bra! I går på Keltiska mässan i Porsökyrkan så lästes just en sådan betraktelse om Tomas Tvivlaren, en av Jesu lärjungar - som just Caroline Krook skrivit. Igen. Sedan lovar jag att försöka skärpa mig och variera mig bättre...

Tomas

Det var egentligen inte det

att det var otroligt.

Tillsammans med honom

hade vi upplevt så mycket

som var otroligt.

Jag trodde honom faktiskt

om precis vad som helst.

Men det är sant

att jag den här gången

inte trodde.

Jag var slut. Totalt slut.

Därför trodde jag att allt var slut.

Jag hade känt mig tvungen

att få vara ensam ett tag.

Det var därför jag inte var med de andra.

Jag hade inte sovit.

Hela den sista månaden

hade oron bara skruvats upp.

De sista nätterna hade jag bara gråtit.

Vi var förvirrade allihop,

vi tog sorgen på litet olika sätt.

Vi orkade inte riktigt med varandra.

När han inte fanns

var det svårt att hålla ihop.

Vi trodde ju alla att det var slut.

Nu vet jag att det inte är så.

Det är inte slut.

I honom finns inget slut.

Han är av evighet.

(Johannes evangelieum kap 20:24-29)

Caroline Krook