Välkommen!


Det mesta som händer oss människor, som vi har behov av, tänker och tror är i grunden detsamma i alla kulturer, samhällsklasser och genom årtusenden. Ingenting är nytt under solen. Men det är inte mindre viktigt eller intressant för det. Tvärtom!
Här delar jag tankar och upplevelser som har anknytning till mitt liv. Ofta är det genom dikter, citat och böner, som jag tycker om. Du får gärna kommentera inläggen. Hur man gör läser du på sidan Om bloggen.

tisdag 30 juni 2015

Tisdag 30 juni




En trevlig ledig dag som avslutades med ett litet kalas för maken. Nu tittar han på fotboll, så då kan jag lika gärna sätta mig här framför datorn, även om jag inte har så mycket att skriva om...





Jag känner mig glad för sommaren.

Och för livet.
Men livet är skört.




I går såg jag något litet på marken. Trodde först att det var en mus, nej, tänkte jag sedan, det är kanske en padda... Jag hade inte mina glasögon på mig. När jag kom närmare såg jag att det var en liten fågelunge. Förmodligen ganska nyfödd, eller nykläckt. Det fanns dun kvar på kroppen. Den hoppade lite konstigt på marken. Om det var för att den inte hade lärt sig att flyga än, eller om den skadat sig, vet jag inte...  Kändes som den lilla fågelns liv var skört, hotat... Var var mamman?!



Om du klickar på bilden ser du bättre.

Det finns en psalm som heter Som liljan på sin äng, som jag tycker är mycket fin. Det är nummer 798 i Den Svenska Psalmboken med tillägg, Verbum. Text: J.A. Hellström, 1975. Den passar på en begravningsgudstjänst, men också på en födelsedag.

Som liljan på sin äng, som fågeln högt i skyn,
som stjärnan i sin rymd, så är jag till i dig.
Du mäter alla mina år. Du räknar mina huvudhår.
..... (från vers 1)

Och inte ens ett strå på ängen vissnar bort
och inte ens en sparv till marken faller ner, 
om inte du har stakat ut när livet börjar och tar slut.
...... (från vers 2)




Jag fick för ett tag sedan uppdraget att skriva över ämnet
När har du känt att Gud har gripit in i ditt liv
till Webbsidan för Svenska kyrkan i Boden.
Om du är intresserad kan du läsa mina reflektioner
HÄR


söndag 28 juni 2015

I regnbågens alla färger




Det här Mosaik-konstverket finns i vårt hus ovanför öppna spisen i matrummet. Det fanns här när vi flyttade in. Konstnären lär visst vara bodensare. Är det någon som vet vad han/hon heter? Tittar man noga efter finns det många motiv i konstverket. Det är roligt, tycker jag.




För någon vecka sedan, eller två, köpte vi nya mattor till vårt matrum (från URBANSTORE förstås). Vi har mest naturfärger och vitt och svart, så det kändes roligt med lite färg. Jag var lite rädd att de inte skulle passa till mosaiken. Men faktum är att de passar väldigt bra, det är i stort sett samma färger, om än lite dovare.




Jag blir så glad när jag kommer och går genom huset och ser färgerna på mattorna. Det är ju faktiskt regnbågsmattor! Nästan. Så roligt att mattorna kan påminna om mångfald, hopp, respekt, tolerans, kärlek... och Guds nåd.




Ett märke jag fick när jag besökte Svenska kyrkans monter
under Luleå Pride.
KÄRLEK finns det på fler ställen än i Svenska kyrkan. Förstås.
Som tur är.

Uttrycket "Störst av allt är kärleken" kommer från Kärlekens lov
i 1:a Korinthierbrevet kapitel 13. Mycket tänkvärda ord.


torsdag 25 juni 2015

När boxen är full




När tankar, ord, förberedelser, resonemang, val, beslut trängs för mycket i mitt huvud måste jag göra något annat. Sluta tänka går ju inte. Men bryta tänket med ett annat "tänk". I går kväll blev det så. 




Medan regnet slog mot rutorna, satte jag ihop ett litet collage. Ibland när jag blir frustrerad för att jag inte kan rita, måla, formulera mig som jag vill så får jag säga till mig själv: Vad har "det" för färger?
Och så försöker jag att sluta tänka på hur det ser ut eller vilka ord som är bäst - och tänker bara färger istället. Ibland också former. Det är kul, tycker jag. Opretentiöst. Det är vila för mig.




Det är märkligt hur vi funkar vi människor. Eller, det är kanske bara jag som är sådan? Nej, det tror jag inte. Trots att en bild är "icke föreställande", så vill vi gärna se något i den, tolka den på något sätt. Är det vårt behov av att se en mening, ett sammanhang, vårt behov av att förstå? Jag vet inte. Jag hade i alla fall, ganska snabbt ett namn på collaget ovan.

Det är en vit passepartout runt de hopklistrade akvarellbitarna, alltsammans fastklistrat på en svart pannå. Min tanke var från början att några bitar skulle sticka ut ur ramen på något sätt, eller bara vara utanför ... jag gillar sådana där lite "olydiga" saker... men det var vilsamt att allt var samlat inom ramen, tycker jag nu när jag är trött, så den kanske får vara så där.




Annars är det ju så att när boxen är full måste man hitta en annan plats - utanför. Eller tömma. Att överhuvudtaget tänka och handla utanför boxen/ramen är nyttigt. Det är inget nytt. Det vet vi alla - ändå kan det vara så svårt. Vi har alla våra boxar som vi bär på och som vi inte i första taget vill släppa, kanske inte ens öppna...





Ibland träffar vi på något nytt som vi anar kan vara värdefullt att ha med sig, men som inte ryms i boxen. Vad gör vi då?! Vad gör jag då?





Med mycket spretiga bilder och tankar avslutar jag nu - det är väl så det kanske blir när det blir trångt i boxen. Hos mig.



måndag 22 juni 2015

Midnatt





Plötsligt händer det! Sommar, sol och värme! Underbart!
I går kväll bestämde vi oss - efter en heldag med  klarblå himmel - att försöka fånga midnatts solen. På väg upp mot högre höjder mötte vi dimma. Det är verkligen något trolskt och fantasieggande. Inte konstigt att det finns mycket berättelser och myter kring dimma...




Överallt på himlen var det klart utom just där solen var - så vi fick nöja oss med lite solstrimmor mellan molnen. Men natten var härligt ljus och "midsomrig" - även om det ser mörkt ut på fotona. Jag är inte bra på det där med bländare och sånt...



På väg hem till sängen.


Ljuvligt är ljuset,
det är skönt för ögonen att se solen.
Predikaren 11.7, Bibel 2000

Ty han låter sin sol gå upp över onda och goda
och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga.
Matteusevangeliet 5:45, Bibel 2000

Din är dagen och din är natten,
du satte månen och solen i deras banor.
Psaltaren 74:16, Bibel 2000

lördag 20 juni 2015

Nu - eller ett bättre tillfälle...


Nu - smak...


Nu - doft och synintryck...


Nu- synintryck, känsel, upplevelse...



Nu - dansa, röra sig, hålla i hand, sjunga och lyssna...


Nu - lek och allvar...



Jag har ibland en benägenhet att - lite överdrivet - spara det jag tycker bäst om. Eller det jag tycker är viktigast. Finporslinet efter farmor, den vackert handbroderade duken efter mormor, den extra goda kakan i frysen eller den finaste klänningen i garderoben - och också de kärleksfulla orden, tacket, förlåt till ett bättre tillfälle, ett högtidligare, roligare, soligare...

Men av erfarenhet försöker jag nu lära mig att det blir inte alltid ett bättre tillfälle. Och om jag sparar för länge på kakan blir den inte god längre eller på klänningen i garderoben, då kan den av någon förunderlig anledning ha krympt - eller - vad som är allvarligare; ett bättre tillfälle att säga de där kärleksfulla orden, tacket eller förlåt kanske aldrig kommer igen.




I varje andetag, finns ett nu som vi får ta emot och ta vara på, som en gåva ifrån Livets Gud. 
Så lev Guds nu. Av Guds nåd får du ta mot var stund ur hans hand. (Citat av Tore Littmarack från psalmen Över berg och dal.)
Med varje nu följer Guds nåd, Guds generösa kärlek, som vi kan få ta emot ur hans hand. 
Sommaren är kort (citat från en känd schlager), inte minst här uppe i Norrbotten. Men den kan upplevas lång och rik, om vi tar vara på de många stunderna, de nu vi får hela tiden.
Så lev Guds nu! Guds nåd finns för varje stund.
Se, jag vill vara med er alla dagar, säger Jesus.


Fotografierna är ifrån Midsommaraftonens firande i Matteuskyrkan i Boden.

torsdag 18 juni 2015

Midsommar står för dörren...



Midsommarhelgen närmar sig... Solen har lyst hela dagen! 
Det har varit fullt på parkeringar och i matvarubutiker.


Kom ihåg att sitta ner en stund och ta det lugnt ibland...


Håll lite distans till städning och matlagning. Ha kul!
Var snäll mot dig själv och andra som kan finnas i närheten.


BE YOUR OWN KIND OF BEAUTIFUL!


Owe och jag var till Urbanstore och önskade min bror Urban en glad och avkopplande midsommar. Alla foton (utom den sista) är ifrån Urbanstore. Precis idag har han premiär för sin Webbutik
Titta in om du har lust!

Överluleå kyrka i bakgrunden

Jag vill också önska dig som läser min blogg en midsommar som känns bra för dig! Vi uppskattar olika saker och miljöer.
Själv kommer jag att vara i Matteuskyrkan, Boden i morgon där vi firar midsommarafton kl 13-15.30. Kl 12 kläs stången.
På länken nedan kan du läsa mer om midsommarfirande i Svenska kyrkan i Boden.

tisdag 16 juni 2015

Följ med!




Vi är nu inne i den sk Trefaldighetstiden. Den här tiden under kyrkoåret handlar bibeltexterna mycket om kallelsen att följa Jesus och att växa som kristen. 

Nils Bolander, som på sin tid var präst och som också blev biskop, har skrivit många dikter om våndan att följa Kristus. Jag citerar nedan några verser från hans dikt Följen mig!  Passar förresten bra till evangelietexten i söndags.


Röcklin, prästers och diakoners skrud vid tjänst i kyrkan,
ska påminna om Jesu fotsida klädnad.


Följ mig! två aggande orosord
voro hans lystringssignal,
och för hans brinnande ögons skull
hade jag intet val.

Jag hade förhinder av hundrade slag -
det kunde han väl förstå.
Jag var för oviss, för ung, för svag -
och ändå måste jag gå.

Min vilja var som en skadeskjuten and,
min tro så skör som ett strå,
mitt hjärta ett ont och besudlat ting -
och ändå måste jag gå.

----

Fråga mig inte varför och vart
och hur jag stod upp och gick.
Jag vet blott, att allt blev förvandlat och nytt
den gången jag mötte hans blick.

Följ mig! - två saliga orosord -
Min Gud, jag välsignar dem!
De skänkte mig allt som gör livet till liv:
en kamp, ett fäste, ett hem.



Ett mörkt foto från Nederluleå kyrka.
Ovanför altarbordet en målning av Jesu lärjungar.


"Två saliga orossord"
ja, det är väl en ganska bra beskrivning...


---
Nu ska jag gå till ugnen och ta ut den första rababerpajen för i år.
Har använt ett nytt recept med bl.a. vit choklad och mandel i.
Få se om vi kan spara den till midsommar...


söndag 14 juni 2015

Störst av allt...


I dag avslutas Luleå Pride. Det har varit mycket program och aktiviteter.


Också Svenska kyrkan fanns på plats. Här bjöds det på gratis fika.
http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1283779


Härligt väder var det idag. När jag lämnade festivalområdet var det några som sjöng - helt i min smak - från scenen. Närmast granne med Stadsparken och Luleå Pride är Luleå Domkyrka.


När jag närmade mig Domkyrkan hörde jag psalmsång därifrån. Två sånger från två håll möttes. Olika stil, men båda ville djupast sett förmedla att "Störst av allt är kärleken". Det var Diakonvigningen som just var avslutad.


Med bland diakonerna var Rickard Fjällström (längst till vänster), som har tjänst i Rörvikskyrkan i Boden. Vi är glada för honom!


Kl 13 var det dags för Prästvigning i Luleå Domkyrka. En mäktig och festlig Vigningsmässa, som började med procession. På bilden syns till vänster Kristina, som är diakon i Domkyrkan. Efter kom så småningom prästkandidaterna.




Här håller biskopen sitt tal till prästkandidaterna. Som alltid, goda och förtröstansfulla ord.


Jag var där tillsammans med ett ganska stort gäng från Porsökyrkan för att dela glädjen med Sanna Bergamark (längst till vänster) som idag vigs till präst. Vi har haft förmånen att få del av Sannas kunskaper, klokskap och omsorg om människor i Porsökyrkan i flera år. Jag är mycket glad för att jag fått lära känna henne.


Utgångsprocession


Tyvärr en skakig bild, men glädjen är påtaglig, eller hur?


Sedan var det fotografering och kramar på kyrkbacken.


Här är Sanna tillsammans med biskop Hans och (tror jag) hennes kyrkoherde i Lycksele, där hon börjar sin pastorsadjunkts tjänst på tisdag. Vi vill önska Sanna all Guds rika välsignelse till både glädje och vishet i tjänsten.


"Kyrkfönster"

Livet som präst är inte alltid så enkelt, det är många bitar som man ska försöka få ihop; tid, förberedelser, i olika sammanhang, bland olika människor, i många olika arbetsuppgifter... det kan lätt bli både snett och vint och ojämnt. I slutändan är det ändå Kristus som håller upp, omfattar och håller om allt. På honom får vi förtrösta, han som är Kärleken. Det får vi alla göra, oavsett om vi är präster till yrket eller inte.

Gud, låt din nåd vila över mig,
jag hoppas på dig.

onsdag 10 juni 2015

En vänlig grönskas rika dräkt...


I dag mellan två möten tog jag en kort promenad kring kyrkan och kyrkstugorna. De ligger vackert ner mot vattnet.


Det var rofyllt att bara strosa runt en stund och få lite frisk luft.


Även om det varit grönt ett bra tag nu, så är det som om man inte riktigt ser det och känner sommarkänslan förrän solen bestrålar det gröna. Ja, kanske ändå, att det blir sommar, sol och värme i år också...


För någon vecka sedan; En begravningsgudstjänst avslutades, kyrkportarna hade öppnats och kyrkklockorna ringde. Jag stod vid utgången och mötte de sörjande. Samtidigt frapperades jag av hur fåglarnas glada kvitter där utanför nästan överröstade kyrkklockorna. Då tänkte jag på - som jag ofta gör -  hur hopp och förtvivlan, glädje och sorg, död och liv finns tätt intill varandra. Sedan försökte jag skriva en haiku om det:


KYRKKLOCKORNA
Avsked av älskad
orgelmusik tonar ut
portarna öppnas

Kyrkklockornas klang
blandas med fågelkvitter
tröstar sörjande

Hopp och förtvivlan
svartklädda människors steg
nyutslagna löv