En halv veckas intryck

 

I onsdags åkte jag dagtåg ner till Alingsås. Jag bodde hos min kusin L och hennes man ett par dygn; åt gott, pratade, särskilt om "förr", mindes, promenerade i Alingsås och såg mycket fint.

Alingsås, har jag skrivit om förut. Det är min mammas hemstad. Huset på bilden ovan, flyttade mamma in i vid 6 års ålder, tillsammans med sin stora familj. De flyttade då ifrån en liten Banvaktsstuga (min morfar Axel Lagerström jobbade vid järnvägen).

Min morfar Axel och mormor Elsa.

Anledningen till Alingsås-resan var en kusinträff (på mammas sida) på fredagen. Det blev en fin och intressant dag tillsammans. Vi hade alla läst en dagbok av vår mormor resp. farmor. Det fanns en del att reflektera kring. Personligen tyckte jag att den berörde mig mycket. 

När vi påminns om våra förfäder och deras liv och leverne så får vi lite perspektiv på tillvaron. Dessutom att det är ändligt!

På bilden syns en del av mammas familj (hon hade sex syskon, egentligen sju eftersom ett barn dog väldigt tidigt). Här är mammas föräldrar och tre av hennes systrar, en svåger och ett syskonbarn. Mamma sitter längst ner till höger. 

Tänk att nu är alla dessa och mammas övriga syskon och flera av mina kusiner döda. Alla dessa som varit så levande! Så märkligt det ändå är med livet. Och döden. Vi vet det - samtidigt ofattbart.

Min morfars fars grav, Aron Lagerström, det var han som tog namnet Lagerström (tidigare Larsson).

Från en av Alingsås kyrkogårdar.

En kusin visade ett brev som hon hade fått från mig när jag inte var så gammal 😊

Innan jag vände åter hem till Umeå, stannade jag till ett par dygn hos min dotter i Stockholm. Vi fick också fina dagar tillsammans, tycker jag. Vi var bl.a. på en konstutställning som jag uppskattade mycket, på bio (det var längesedan!), på en 2km lång loppis på Aspudden och på mässa i Katarina kyrka. En kyrka som har en framtoning eller uttryck (eller vad jag ska kalla det för) som jag tycker mycket om!

Jag är så glad för mina utflyktsdagar söderut!

På väg in i Katarina kyrka 

Enhet

 

I morgon (söndag) ska jag leda en samtals-gudstjänst med söndagens tema: Enheten i Kristus. Jag kommer att ha fyra illustrationer med mig. Den andra bilden (Mandala-kollaget) har min målarvän Kaijsa Pettersson gjort.

Bilderna kommer att finnas med när jag pratar och vid samtalen vid borden, utan att jag ger någon speciell förklaring till dem. Jag vill att var och en ska få möjlighet att kunna tänka fritt kring dem. Eller helt strunta i dem... Vi är olika.

Jag har använt några av mina bilder tidigare, då under andra teman. Det är det intressanta med bilder att vi kan se och tolka dem olika. Och när vi delar tankarna kring dem med varandra, så kan det öppna för ytterligare nya infallsvinklar. Detsamma gäller för övrigt bara detta att samtala - uppriktigt och respektfullt - med varandra (utan bilder), även om man inte tycker och tänker lika. Det berikar alltid en gemenskap.

Jag avslutar detta blogginlägg med ett sk Kristogram, som jag försökte måla för några år sedan. Det som ser ut som ett X och P är de två första bokstäverna på Kristus på grekiska. Det är i Kristus som alla kristna i alla tider och över hela jorden förenas. Inte i åsikter, likhet, sättet att leva mm utan i vår tro på Jesus Kristus.