Livet är en gåva

Allhelgonahelgen närmar sig och våra tankar finns hos dem som gått före oss. Många ljus tänds runt om på Sveriges kyrkogårdar i helgen.

När vi var i Grekland i september och hälsade på vår släkt, så var vi också till min kusins grav i Naousa.

Vi promenerade med Haris (min kusins make) till kyrkogården. Haris är ofta där och sköter om graven. Där finns också hans mor och syster.

Många änkor och änkemän i Grekland går svartklädda resten av livet, när de förlorat sin make eller maka. Men inte Haris. Han går i en solgul T-shirt. Jag tycker att det är så fint!

Haris hade en sax med sig. Under vägen plockade han med sig växter till graven. Han vill att Ingabritt alltid ska ha färska blommor/växter. Det han håller i (på den nedre bilden) är en växt (typ vass? ) som håller sig länge, även som torkad är den vacker. En växt som Ingabritt alltid ville ha i sitt hem.

I "fotändan" av varje grav kan man tända ljus. Här har vi tänt var sitt ljus för Ingabritt. I värmen och solen. Lite annorlunda mot för vår stora ljushelg här hemma i Sverige, som ofta kan vara grå och rå. Men behovet att tända ljus är dock densamma.

Haris syster, som också dog alldeles för tidigt.

Haris syster har tidigare haft en grav. Men när det har gått fem år, kostar det 8000 euro om man vill ha kvar gravplatsen. Alternativt får man en platta med den dödas namn uppsatt på en vägg.

Medan vi var på kyrkogården pågick en gravsättning med öppen kista, som man har här. 

Det pyttelilla kapellet alldeles intill Ingabritts viloplats.

Så lämnade vi den vackra kyrkogården i Naousa med sina fina vita välskötta marmorgravar för den här gången. Alla kyrkogårdar påminner oss om att livet här på jorden varar inte för evigt. Livet är en gåva. En gåva som vi har fått att förvalta efter bästa förmåga.

En välsignelse

Här hemma vid datorn hänger en lapp med en välsignelse från en andakt under prästvigningshelgen i Luleå Domkyrka 2008. Jag tycker om den.

Må Guds välsignelse omsluta oss.

Må änglar och vänner dela vår resa.

Må vi bli visa, starka och kreativa.

Må vi få fira livet och hoppfullheten.

Må bilderna av Gud växa i oss.

Må skrattet och modet göra oss hela.

Må livets glädjebud göra oss uthålliga.

Alla dagar på resan framåt.

Amen.

(Okänd förf. åtminstone för mig)

Alla fotografierna är ifrån en kyrka på Island.

Oktobersol

Så här i slutet av oktober börjar dagsljuset bli allt kortare för varje dygn. Men solen finns också i oktober! 

Kanske gläds vi åt solljuset ännu mer nu än i somras. Solljus i oktober är för mig en bild av nåd. Inget självklart och inget vi har rätt att kräva - som vi kan tycka att vi har under sommarmånaderna...

Lite sol och hela landskapet förändras. Det som såg grått ut, lyser i all sin prakt.

Oktobersol kan också liknas vid ett oväntat glädjebesked, omsorg, några vänliga ord, uppmuntran - något som vi inte riktigt räknat med. Och tillvaron, dagen, stunden, besluten förändras. Lyses upp. 

Solljus är inget vi kan prestera, inget vi kan åstadkomma själva, eller på något sätt göra oss förtjänta av - det är en gåva, som vi får ta emot och ta vara på och njuta av. Ingen av oss kan äga det, det är något vi alla får ha tillsammans.

Jag önskar dig oktobersol de dagar som är kvar av denna månad. Sedan får vi hoppas på novembersol...

Tidig morgonsol genom fönstret.

Grå-toner

På den akvarellkurs som jag går nu, jobbar vi med grå toner. Det finns färdiga grå färger. Men vi tränar oss på att få fram grå nyanser av andra färger. Det blir vackrare och mer levande så. Till "läxa" har vi att blanda rött och grönt till olika grå nyanser och likaså med  blått och brunt. Det är spännande och inte alldeles enkelt.

(Oj, bilden blev åt fel håll. Färgerna som jag har blandat är längst till höger)

Här har jag gjort en färgkarta med rosa resp. rött blandat med ett par olika gröna färger. Det blev inte så många "vanliga" grå, jag tror att jag har för mycket färg i penseln. Hade jag haft mer vatten så hade de gått mer åt grått..

När man leker med färger, så ser man (=jag) de överallt. Och nu upptäcker jag också att grått har många olika nyanser i sig.

En grå dag kan - om man tittar noga - innehålla många nyanser av grått.

Det som på långt håll ser grått och trist ut, är många gånger fyllt av olika färger - och är hur vackert som helst!

Tänk, så många färger det är i de grå tall-stammarna!

Och så många färger i de grå stenarna!

Ser ni den lila-violetta färgen i den nedre stenen?

Det som först ser ut som en grå dag, en färglös människa, en trist uppgift kan visa sig innehålla många nyanser av färger - om man inte bara avfärdar allt på en gång - eller på avstånd.

En skön blå-grå natt önskar jag dig. I morgon kommer en ny dag med nya nyanser och färgskalor. 

Själv ska jag fortsätta att träna mig att måla grått... 

                          Färgprov med Opera Rose och Viridian Hue.

Skuggor av verkligheten

Utan att vi tänker så mycket på det, ser vi skuggor och reflexer av den verklighet vi har omkring oss. Ibland kan det vi ser försköna den sanna verkligheten. Andra gånger är det tvärtom.

Ibland måste vi lyfta blicken från skuggorna på marken, som ibland kan förtrolla oss eller skrämma oss - 

- och se vad skuggorna försöker avbilda, annars kan vi lätt få en skev bild av verkligheten.

Vad lämnar jag för skuggor omkring mig? Vad förmedlar jag för bilder till min omgivning? Överensstämmer det med verkligheten?

Ibland ger vi ett svagt intryck -

eller avtryck.

Andra gånger är det skarpare.

Det beror på ljuset.

Höst och tacksamhet

Vackra höst!

Vi har en stuga tillsammans med vår son i Robertsfors.

Jag känner en stor glädje att vara där.

Jag njuter så av havet och naturen,

färgerna och djurlivet.

Naturligtvis är det en del jobb också. Som det oftast är med stugor. Vi har ett Atterfallshus på tomten, som Owe, Christofer och Ellinor har jobbat med i helgen. De har isolerat golvet och börjat med väggarna. Det är roligt att se hur det "växer fram".

Mina främsta uppgifter har varit att laga mat och diska. Vi har ännu inget vatten inne, så det är lite omständligt. Men det står jag ut med, med denna utsikt. 

Det fantastiska med att leva mitt i naturen är att vyn förändras hela tiden; havet och himlen och färgerna, beroende på väder och vind och morgon och kväll och årstid, förstås.

Ibland har jag gått ut före frukost. Det är lite extra, tycker jag. Få andas in morgonluften och se hur dagen vaknar.

Kvällarna är fina också. I går kväll var det alldeles stilla i vattnet. Det är inte så vanligt.

Det var en magiskt vacker kväll. Jag har bara tagit mina foton med mobilen. Hur vackra ska då inte Ellinors bilder vara, som tog med sin systemkamera...

Kvällen avslutades magnifikt! Hela vägen hem till Boden omslöts vi av ett av de häftigaste norrsken vi har sett. Bilderna ger ingen som helst rättvisa åt skådespelet. Det var helt fantastiskt!

Ikväll i Matteuskyrkans Vardagsgudstjänst för små och stora, pratade vi om tacksamhet. Tacksamhet är precis vad jag känner inför den helg vi har fått ha tillsammans.