Välkommen!


Det mesta som händer oss människor, som vi har behov av, tänker och tror är i grunden detsamma i alla kulturer, samhällsklasser och genom årtusenden. Ingenting är nytt under solen. Men det är inte mindre viktigt eller intressant för det. Tvärtom!
Här delar jag tankar och upplevelser som har anknytning till mitt liv. Ofta är det genom dikter, citat och böner, som jag tycker om. Du får gärna kommentera inläggen. Hur man gör läser du på sidan Om bloggen.

onsdag 30 maj 2018

Konstrundan 2018






Ja, i helgen som gick, var det Konstrundan 2018. Arrangerat av KIN-konstnärer i Norrbotten. 50 konstnärer i 6 kommuner hade öppet under 2 dagar. Det var möjligt att gratis åka buss  till många av platserna. 

En av konstnärerna som höll öppet var Karin EE von Törne Haern på Kronanområdet i Luleå, hus 5. Vi som går på hennes akvarellkurser fick förmånen att också ställa ut i korridoren utanför hennes ateljé.



Det här var mitt bord (+ två målningar till).



Karin är en duktig lärare, som lär oss mycket om färger och kompositioner mm. Hon är generös med  tips och tekniker. Det är väääldigt roligt att gå på hennes kurser. Dessutom lär vi oss förstås av varandra. Innan vi skiljs åt vid varje kurstillfälle, så tittar vi på varandras bilder och berättar hur vi har gjort, vilka färger vi har använt osv. Mycket lärorikt!




Kurskamrat, Rut, som förutom måleri och mycket annat, också håller på med "fritt broderi".




I Hus 1 har Lilian Jonsson och två yngre generationer en ateljé tillsammans. Lilian går också på samma akvarellkurser som jag, men har också egna kurser både i Ikonmålning och Akvarellmålning.



Här är några andra av Lilians målningar.

Jag tog många foton på andras målningar och konstverk, men eftersom jag inte kom mig för att fråga om lov lägger jag inte ut dem på bloggen. Det var synd, för jag har fantastiskt duktiga kompisar. Och Karins konst i både akvarell, akryl och emalj - är mycket fint och inspirerande att se på!




Naturen ställer också ut nu. Med allt på en gång! Hägg, Syrén, Midsommarblomster mm. Hur ofta blommar Syrénen i maj i Boden?!  För en månad sedan var det ovanligt mycket snö kvar och våren kändes sen. Och nu är våren/sommaren alldeles ovanligt tidig! Förunderligt!

måndag 28 maj 2018

Det osynliga




Tänk så mycket viktigt som finns och lever
som inte syns! 




Det pratade vi bl.a. om på Byagudstjänsten i Södra Harads i går.

Eftersom det var vackert och fint väder så satt vi utanför Byastugan, vid eldstaden. Det var mysigt. Vi var många, äldre som yngre, som sjöng "Den blomstertid nu kommer..." och andra klassiska sommarpsalmer. Upplevelsen var verkligen sommar!




Under snön, i jorden och mörkret lever och utvecklas frön till blommor. Inget som syns förrän de plötsligt står där; Scilla, tulpaner m.fl.
Likadant är det med barnet i mammas mage. Det lever, växer och utvecklas till en hel och "riktig" människa. Men det syns inte! Det blir inte synligt förrän barnet föds. Och då är den lilla människan färdig, ingenting behöver tilläggas eller fixas. 

Det finns många exempel på det som lever och finns och som är viktigt för oss för att kunna leva, men som inte alltid syns; som t.ex. luften och vinden. Solen syns inte heller alltid, fast den finns. Likadant är med kärleken, vänskapen, omtanken, ja, tankar överhuvudtaget. Ingenting man kan ta på, men som kan ge konsekvenser och uttryck.

Så är det också med Gud. Med Jesus. Med den helige Ande. Som finns. Är verksamma. Och nära. 

Med fantasins hjälp, med våra "inre ögon", med vår tro och tillit kan vi se det osynliga.

Så står det om Mose - som levde ett liv som verkligen inte var enkelt - att han stod ut, höll ut och höll fast vid det som var rätt, därför att han liksom såg den Osynlige (Hebr 11:27).
Mose såg med sin inre blick Gud framför sig och med sig. Det blev hans styrka och hjälp.

Det kan man få vara med om, utan särskilda kunskaper och utbildningar, utan snarare "som barn" som Jesus säger i dagens evangelietext från Matteus 11:25-27.





Byagudstjänsten avslutades med en tipsrunda, fika och korvgrillning på äkta norrbottniskt vis, dvs med "tjock" korv.







söndag 20 maj 2018

Tappa inte modet!




Jag har ganska lätt för att tappa saker, plötsligt glider det bara ur händerna... Vissa saker kan jag tappa eller glömma på väg till ett annat rum, eller på väg någon annanstans. Jag tappar också ord ibland, inte minst namn. Det är förargligt. Oftast kommer det dock tillbaka. För sent.




Det finns allvarliga saker man kan tappa. Som modet till exempel. Det bara glider ur händerna eller faller platt till marken. Ja, det känns ibland som det faller rakt genom jorden, absolut onåbart. Oftast kommer det dock tillbaka. I någon grad i alla fall.




Jag tycker om Jesu ord från dagens (Pingstdagens) evangelietext:

Frid lämnar jag kvar åt er,
min frid ger jag er.
Jag ger er inte det som världen ger.
Känn ingen oro
och tappa inte modet.

Johannes 14:27




Ja, vi får vara rädda om modet, vårt eget och andras. Det är viktigt att ha kvar. Om så bara lite, lite. Det kan räcka väldigt långt!

Jesu ord vill påminna oss om Guds heliga Ande, Hjälparen och Tröstaren, som vill vara med oss i alla situationer - det kan ge oss frid och mod. All styrka och mod är inte beroende av min "modighet" - det hjälper mig att inte tappa modet.



fredag 18 maj 2018

Sommartecken




På många sätt är den tid vi är inne i nu mycket ljuvlig. Alla tecknen som visar på att det är vår och att vi närmar oss sommaren.




Ett tidigt tecken för oss är när våra små trollfigurer börjar visa sig i snön, då vet vi att vintern börjar gå mot sitt slut. Våra troll som vi fick som bröllopspresent för 36 år sedan snart. De har inte alltid stått ute under vintern, men många vintrar har de överlevt.




Ett annat tecken är när vi öppnar fönsterluckorna igen på kyrkstugan i Gammelstad. Då kan vi börja vara här igen lite mer.

Vad har du/ni för sommartecken? Vad är det som ger den där känslan att nu, nu är den "på gång", sommaren?

Det finns dofter, ljud, smaker, ljus som ger de där livstecknen.






Melon har vi ätit i kväll. Melon hör ihop med sommarvärme för mig.




Jag älskar sommarkvällarna. Ljuset, dofterna.




Färgerna.




Och solen!


Tänker att det finns många tecken här i livet på olika saker. Ibland letar vi efter dem, ibland förtränger vi dem, ibland övertolkar vi. Det är väl bra om vi lever uppmärksamma och öppna för det som finns omkring oss, oavsett om vi tycker om det vi ser eller inte. Då lever vi närvarande i verkligheten. Och det vill vi väl?

tisdag 15 maj 2018

Boden i dag




Dagens blogginlägg är från soliga och varma Boden!
Det har varit 27 grader varmt i dag!




Men också blöta Boden.
Översvämningar i centrala stan.




Spegelblankt och vackert, men på fel ställe.
Här går egentligen en gångväg.




Vattnet går ända fram till restaurangens altan.
(Brännastrand)




Likadant var det mittemot, dvs på Kvarnängen.
Träd, papperskorgar, gatlampor och elstolpar stod i vatten.




För några dagar sedan vid Super Market.




Värmen och grönskan har exploderat under de sista dagarna.
Men än finns lite snö kvar 
och påminner om de väldiga snömassor som varit 
alldeles nyss.





tisdag 8 maj 2018

Att bottna




På en liten lapp här vid skrivbordet har jag hastigt skrivit ner ett ungefärligt citat från någon som var med i ett TV-program för en eller två veckor sedan. Tror att det var ifrån SVT:s program Babel.


Vi behöver inte sträva efter att nå så högt upp
huvudsaken är att vi bottnar.


Det är tänkvärt, tycker jag.





Viktigare än att nå upp till månen är
att vara stadigt förankrad på jorden,
med sina rötter.
Att bottna.




Och skulle man ändå nå högt
så har toppen kontakt med botten.
Då kan det bli bra.

lördag 5 maj 2018

Det är bättre




Jag har i dagarna rensat i mina papper - och kommer att fortsätta. Det är i år fyrtio år sedan jag började jobba som pastor och sedan präst i olika tjänster och församlingar. Det innebär att jag har haft många predikningar, tal, andakter, föreläsningar, samtalsgrupper osv i mitt liv. Förutom det jag har skrivit själv, så har jag också en hel del papper med citat, böner, dikter, föreläsningar, idéer mm som jag samlat på mig från andra, som jag tänkt kan vara bra att ha. Och det har också varit bra att ha. Ibland. Men mycket kan behöva rensas bort.




Det är en märklig känsla, tycker jag, att försöka fatta att min yrkesverksamma tid inte längre sträcker sig oändligt, inte ens ett årtionde fram. Nej, jag vet inte när jag kommer att gå i pension, men det handlar bara om ett eller två, eller kanske tre år framåt.




Det betyder också att min livslängd inte heller är oändligt lång. Livet är begränsat.  Även om livslängden kan variera ganska mycket från person till person. Det har jag blivit påmind om många gånger, både privat och i mitt arbete. Varje dag är verkligen en gåva. Och frågan hur jag vill leva mitt liv är ständigt aktuell. I livets alla olika skeden. Så långt det nu är möjligt att bestämma och kunna välja. Det är också begränsat.




Jaha, så allvarlig jag blev så här på kvällskvisten... men jag tänker ganska mycket i sådana här banor just nu. Men det behöver inte alltid vara allvarligt och tungt för det. Det finns en viss frihet som väntar också - och med det möjligheter, som inte funnits tidigare.





Det här blogginlägget blev inte som jag hade tänkt från början. Men jag avslutar med att citera från ett av alla sparade papper, som jag skrev om från början.

DET ÄR BÄTTRE

Det är bättre att vara naiv
än att vara resignerad

Det är bättre att tro på förändring
än att säga att ingenting tjänar något till

Det är faktiskt bättre att hoppa lite
än att tappa hoppet helt.

Lage Johansson




Nu ska jag hoppa i säng. Tror jag behöver det.

P.s Jag sparar också på vägskyltar :-)  På foton alltså.



onsdag 2 maj 2018

Tårar och regn.




Så har då Valborgsmässoafton och 1 maj passerat. Dagar av tårar och regn. Valborgsmässoafton blev mycket regnig. Farhågorna fanns att brasorna inte skulle brinna ordentligt. Men det finns knep och gamla erfarenheter som kan få igång en eld att brinna trots blöta marker och regn som faller ner från höjden.




Men vad är regn och vad är tårar? Tårar av sorg och rädsla, tårar av ilska. Vi var många i Boden som var ledsna över NMR:s demonstration i Boden på 1:a maj. Ledsna över deras åsikter och värderingar.




Det var många tillresande till Boden för att vara med på 1:a maj. Medlemmar i NMR, motdemonstranter och poliser.




Det fanns också anledning att gråta i glädje och tacksamhet. Många fler än de hundratalet NMR:are var de som kommit för att demonstrera och manifestera mot det onda och för det goda.




Svenska kyrkans anställda, förtroendevalda och ideella gick med kaffevagn och sjöng Endast kärleken segrar över ondska och hat. Från Svenska kyrkans sida kändes det viktigt att stå upp för det goda, för kärleken, för hoppet, för medmänsklighet och rättvisa. Kärleken är störst av allt! Trots allt!




På tal om tårar och regn, så hade min mamma för många år sedan med en dikt i "Fredskalendern", vilket år just den här dikten var med vet jag inte.  Den passade i alla fall bra i år.


Regnig Valborgsmäss

Är det vintern 
som gråter
över förlorad makt?
Nej, det är 
vårens glädjetårar
över landskapet,
hoppets regn
över törstig jord!
Snart skall
det nya livet
springa fram
ur den fuktiga myllan,
till glädje
för människan i
vardagsslitet,
med värme
och färgsprakande 
omväxling
i den grå enformigheten.
Lyft upp ditt ansikte,
drick och njut!

Astrid Hollingby Almroth




Låt elden brinna!
Låt den sprida sig.
Kärlekens, värmens och ljusets eld.



Kärlekens glöd renar det goda och bestående,
förbränner det onda och det icke-bestående.

(Fotografierna från demonstrationen har Owe tagit)