Välkommen!


Det mesta som händer oss människor, som vi har behov av, tänker och tror är i grunden detsamma i alla kulturer, samhällsklasser och genom årtusenden. Ingenting är nytt under solen. Men det är inte mindre viktigt eller intressant för det. Tvärtom!
Här delar jag tankar och upplevelser som har anknytning till mitt liv. Ofta är det genom dikter, citat och böner, som jag tycker om. Du får gärna kommentera inläggen. Hur man gör läser du på sidan Om bloggen.

onsdag 16 januari 2019

På sista trappsteget





På sista trappsteget
på väg in
stannar hon till
är det inte...?

Hon vänder sig om
andas in, lyssnar
och ser
ser det hon alltid brukar se 
ser det med nya ögon

Med ens vet hon

Hon blir stående
på sista trappsteget
på väg in

Hon vet inte
om hon ska skratta eller gråta
Bestämmer sig;
nu får det vara nog

Hon går in
Låter dörren stå på glänt
B.R.




Bilderna är ifrån norra Grekland

lördag 12 januari 2019

Ljus, vind och vatten




Det finns en naturlig rörlighet och äkta (inte konstgjord) förändring i naturen, som sker kontinuerligt. Kanske är det därför som så många av oss tycker om att leva nära naturen eller ta oss ut i naturområden. Det blir aldrig tråkigt.




Ljuset och vinden och vattnet är med och förändrar mark, stenar, växtlighet, ja även moln, himmel och hav. Ljus, vind och vatten påverkar varandra och förändras dessutom själva hela tiden, samtidigt som de förblir sig själva.




Gud brukar liknas vid ljus, vind och vatten.




Även om det finns en rörlighet och förändring i ljuset, vinden och vattnet, så finns det också särskilda stunder av stillhet, vila och rofylld tystnad. Jag tror att de flesta av oss mår väl av att vistas utomhus bara för att andas in en annan luft, se ett annat ljus och beröras av vinden oavsett om vi är mitt i en stor stad eller ute i naturen.



tisdag 8 januari 2019

2019 en bit av vår livsresa




Vi har hunnit en bit in på det nya året, en del av hela vår livsresa här på jorden. En del människor har långt kvar att resa, andra har kortare bit kvar. Det förunderliga är; att ingen av oss vet säkert när resan tar slut. Det gör att varje del av resan är värdefull på sitt sätt.

Välsignelsen nedan är en bön och en önskan för mig själv och min familj, liksom för er som läser orden. En resa har nästan alltid moment av osäkerhet. Må vi få resa eller gå det här året till mötes med tillförsikt och glädje över varje livsdag vi får




VÄLSIGNELSE
Må Guds välsignelse omsluta oss
Må änglar och vänner dela vår resa
Må vi bli visa och starka och kreativa
Må vi få fira livet och hoppfullheten
Må bilderna av Gud växa i oss
Må skrattet och gråten* göra oss hela
Må livets glädjebud göra oss uthålliga
Alla dagar på resan hemåt


(En välsignelse som har jag hittat bland papper som jag just nu sorterar. Tyvärr vet jag inte vem som har författat orden. Jag har ändrat ett ord: gråten, istället för modet*, som det stod i texten. För jag tror att gråten är en viktig del i helandet). 




Fotografierna är ifrån Boden.

torsdag 3 januari 2019

Juli - December 2018


Jag fortsätter min minnesvandring genom 2018.


JULI


Det var sommar och semester, mycket sol och värme i juli. Ibland var jag i vår kyrkstuga. Några gånger följde mamma med mig dit. Hon gillar att åka bil och göra utflykter. Det här är lagom långt, från Boden till Gammelstad, Luleå.


AUGUSTI


Augusti var en månad som det hände mycket. Vi hade besök och vi var själva på besök bl.a. till Stockholm och till Fagersta på släktträff. Det som påverkat oss mest som familj är att Owe och jag tillsammans med vår son Christofer köpte ett fritidshus i Robertsfors. Våra första dagar där, i slutet av augusti, var vi alla fem på plats. Vi började med att röja ute.


SEPTEMBER


En stark och minnesvärd upplevelse var våra två veckor i Grekland. Inte minst bröllopet för (min kusins son) Linos och Sara! Så underbara dagar! September blev en släktmånad för min del, en vecka efter (?) att vi hade återvänt hem, var jag ner till Varnhem (i närheten av Skara) på en kusinträff från samma släkt som grekerna. 

OKTOBER


Sommarvärmen räckte långt in i oktober. Det gjorde att vi kunde inte låta bli att åka till vår stuga så fort vi hade möjlighet. Det var mycket praktiskt arbete, men också helt ljuvliga stunder. Några dagar i oktober var vi där alla fem (båda barnen och Christofers tjej) - det blir "extra allt", fantastiskt roligt. 
Månaden innehöll också, förutom meningsfullt arbete bl.a. akvarellmålningskurs.


NOVEMBER


Ljusglimtarna i den gråa månaden var bl.a. fortsättningen på Akvarell-kursen, Mammas 86-åriga födelsedag, dagar i stugan och alldeles särskilt retreatdagarna på Stiftsgården i Skellefteå (bilden). Att vara på retreat är en ynnest, tycker jag.
Annars var månaden väderleksmässigt väldigt grå och mörk!


DECEMBER


Vad ska man välja för bild i december?! Med  advent, Lucia, jul, nyårsafton, massor av ljus, änglar, tomtar, Jesusbarn, fester och avslutningar, släkt och vänner, för mycket mat och godis...  En härlig månad på många sätt. I december kom också - äntligen - snön! Bilden är ifrån Stockholm när jag besökte Cornelia där i mitten av december.

Ja, som alltid när man tittar tillbaka på ett år, så innehåller det mer än vad man först tänker. Och allt läggs som minnen, upplevelser,  erfarenheter som påverkar kropp, tanke och synsätt.

Vad som har varit jobbigast/svårast och vad som har betytt mest, det ska jag fundera på - men det behåller jag nog för mig själv. Allt ska man inte berätta.

För min del får jag ändå ödmjukt tacka min Gud för ännu ett gott år med mestadels positiva och fina upplevelser och mestadels goda människor omkring mig. Jag har mycket att vara tacksam för.

Hoppas att du också kan lämna 2018 med tacksamhet. Hur det än har varit vill jag önska dig ett meningsfullt och bra 2019.


tisdag 1 januari 2019

Mitt 2018 Januari-Juni



God fortsättning på det nya året!
Hoppas att året har börjat bra!

Här följer en slags kort resumé över mitt 2018.
Jag tvingar mig själv att bara välja ett foto för varje månad,
vilket är svårt, särskilt vissa månader...


JANUARI


Ett skönt minne från januari var vår knappa vecka på Kap Verde. Solen, värmen, den fantastiska sanden, surfåkarna, det spännande (för oss) och naturliga vardagslivet (för invånarna) på piren mm.

Jag minns också med glädje en dopgudstjänst här hemma där jag fick döpa en hel familj.
Redan i januari kom mycket snö.


FEBRUARI


Från och med februari månad började jag arbeta på halvtid i min tjänst som präst i Svenska kyrkan i Boden. Eftersom det innebar varannan vecka ledigt gav det mig möjlighet till bl.a. en resa ner till Stockholm den här månaden, där jag hade lyckan att träffa båda mina barn samtidigt, eftersom Christofer också var där tillfälligt p.g.a studier. 
Från Matteuskyrkan minns jag särskilt högtiden och glädjen att få konfirmera två härliga vuxna kvinnor, som jag träffat regelbundet i ett antal månader innan. 
Mycket snö i februari.


MARS


Ett roligt minne från den här månaden var antologin med norrbottniska poeter (där jag själv också finns med) Snöstjärnor II, en bokrelease på Kulturens hus i Luleå i slutet av mars.
Om jag ska välja ut en gudstjänst som jag särskilt gläds över så var det Långfredagens Korsvägsvandring i Matteuskyrkan. Så roligt att så många kom och uppskattade vandringen.
Ännu mera snö i mars.

APRIL


För mig sticker särskilt en helg ut i april, tredje söndagen i påsktiden. På lördagen var jag inbjuden till Porsökyrkan i Luleå (där jag tidigare arbetat som präst) för att leda en Skapardag i akvarell. Vi inspirerades av söndagens texter kring temat "Den gode herden". På söndagens gudstjänst delade vi med oss av lördagens målningar och tankar. 
Fortsatt mycket snö!


MAJ


Konstrundan i Norrbotten, där jag fanns med tillsammans med andra elever till Karin EE von Thörne Haern på Kronan i Luleå var en av de roligare händelserna under denna månad, tycker jag så här efteråt, när jag tittar tillbaka på året.
Mycket sol och värme - och översvämning i Boden i maj månad.


JUNI


I Juni hände det ganska mycket; Församlingsutflykt, Mopedgudstjänst, Midsommar, Utställning i kyrkstugan, Präståterträff mm. Det alldeles speciella för vår egen del var ändå Owes 60-års firande. Barnen och jag lyckades överraska honom med en resa till Island. Det var fantastiska dagar. Vilket land! (Fotot ovan är taget mitt i natten)


Jag fortsätter min resumé över året i nästa blogginlägg. Mest för min egen skull. För att jag tycker att det är kul!

söndag 30 december 2018

Gott slut!




Det gamla året tar sina sista flämtande andetag. Ett avslut och ett avsked kan vara vackert och minnesvärt. Därför är det viktigt att vara rädd om avsluten. Att det inte bara slarvas över. Bara för att något nytt och spännande väntar.




Vår näst sista dag på det här året har vi varit i kyrkbyn i Gammelstad, Luleå.




Efter gudstjänst i Nederluleå kyrka, gick vi och hälsade på vår kyrkstuga.






Allt var okej, även om det var fruset och kallt. Nu stängde vi fönsterluckorna som vi skulle ha gjort för länge sedan.






Så här vid årets slut kan tankarna gå till allt vi kan vara tacksamma och glada över. Allt gott och fint vi får vara med om, i stort som i smått. Tankarna kan också röra sig kring det som varit smärtsamt och sorgligt, sådant vi ångrar och det som blev fel. Samtidigt kan vi fundera på hur vi vill leva våra liv i de nya dagar som kommer. Ständigt öppnar sig nya vägar och möjligheter.




En bön som kan passa bra så här vid en brytningspunkt är Sinnesrobönen:

Gud, ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.





I kväll har vi sagt "hej då" till vår fina dotter, som återvänder hem till sig. Vi hoppas att det inte dröjer så länge tills vi ses igen. Möten och avsked är livets gång och hör väl samman med jul- och nyårshelgerna.



torsdag 27 december 2018

Ugnspannkaka i mellandagarna




Så kom det då några mellandagar med ugnspannkaka och lite plock. Vardag i två dagar. Men inte så vanlig vardag ändå för vår del eftersom våra barn fortfarande är kvar hemma. 




I kväll åker dock Christofer och hans sambo. Cornelia är kvar några dagar till, men jobbar härifrån. Hon frilansar sedan i oktober som animatör/motion designer och kan därför jobba oberoende av var hon befinner sig. 





Det har varit roligt att förbereda julen tillsammans.






På julaftonen anslöt också min mamma och mina båda bröder. Då är det julafton. Våra jular har ofta sett ut så här ungefär sedan vi flyttade upp till Norrbotten 1996. Även om det har varierat var vi har varit och vilka som samlats... fler och några gånger färre... Oftast har jag jobbat både julafton och Juldagen och ibland Annandagen. Men det har jag inte gjort i år. Det känns lite konstigt...




Mamma spelade ett stycke på pianot medan hon väntade på julfikat efter maten. 

Julaftonen blev en trevlig och avslappnad dag med mycket skratt och god mat med flera (för oss nya) vegetariska rätter. Kul att prova lite nytt.




I går kväll när ungdomarna spelade spel satt jag en stund och målade. Jag la mest lite färger på pappret och sedan spolade jag vatten över den nedre delen... det är alltid spännande, en vet inte riktigt vad det kan bli... funderar nu hur jag ska fortsätta med det jag själv kan styra...

Ja, så är det med livet och de dagar som ligger framför oss också, vi vet inte riktigt vad det kan bli, hur det kommer att gestalta sig. Men vi kan välja hur vi ska hantera "bakgrunden", det oförutsedda. En del kan vi styra själva. Det behövs lite eftertanke och vishet till det. Det kommer min bön inför 2019 att delvis handla om. 2019 blir ett år som kommer att bli annorlunda för mig. Vad kan jag styra/forma själv? Och hur vill jag att det ska se ut?

Vad önskar du av det nya året?