Det blev en grå! 😉

Nu har vi äntligen köpt en ny (för oss) bil. Det blev en grå bil. Tråkigt, men sant. I övrigt så är den bra. Och det är ju trots allt det viktigaste 😊 Det blev en Suzuki SX4, för den som är intresserad. Det blir nog bra.

Annars har jag inte så mycket nytt att berätta. Vi räfsar, tar vara på våra äpplen, packar, äter och sover i stort sett...

Jag har börjat förbereda nästa gudstjänst som jag ska ha - det var länge sedan sist...  Det blir i Umeå för första gången. 

"Att leva tillsammans" är temat den söndagen (30/10). Ett viktigt och aktuellt ämne i både de små och stora sammanhangen.

För att kunna leva i fred med varandra kan vi behöva ändra en del vanor och tänka nytt.

"Lyft oss, o Gud, ur våra tröga vanor.

Krossa vårt skal av värdighet och blyghet.

Lös oss från jaget, ge oss kraft att älska 

Gud, gör oss fria!

Ge oss din blick för dolda möjligheter.

Ge oss fantasi att finna nya medel.

Gud, i din tjänst för fred och bröd åt alla.

Gud, gör oss kloka!"

Text: F. Kan, 1968, B.G. Hallqvist 1970. Psalm nr 288 v 2,3 i Svenska Psalmboken.

(När brudpar gifter sig - för att leva tillsammans - så strös det ibland blomblad på kyrktrappen. Kanske kan det vara ok att vi som har varit gifta i 40 år kan ha löv på trappen?! 😉😃)

Hoppas på ett "efter"

 

Det var länge sedan jag skrev här i bloggen nu... Det är inte för att livet är enformigt och långsamt, utan snarare tvärtom. Vi tycker att vi har fullt upp, att det är stressigt på flera sätt, många funderingar och beslut... Samtidigt upplever vi ett "evigt väntande". Ett väntande på svar. Svar som är beroende av varandra. Säkert känner många av er igen den frustrationen.

Ett bekymmer som vi har just nu är att vi har blivit påkörda av en bil. Vår bil stod vid vägkanten. Owe stod bredvid och skulle ta loss släpet. En bil kör rakt in i framkanten av bilen. Framdelen av bilen flyttas /vrids flera meter. Båda bilarna blev "okörbara". Och Owe fick en ordentlig smäll av släpet på ena benet. Han klarade sig förunderligt bra! Vi är oerhört tacksamma för det! Men han har haft rejält ont, stackarn. Nu har vi bara min lilla Yaris utan krok - mitt i flyttbestyren. Vi som behöver köra till tippen, second hand, Umeå ...

Vi tittar efter en ny bil. Det är svårt. Hur mycket pengar ska man lägga på en bil?! Vad ska vi ha för märke, storlek, årsmodell? För att inte tala om färg! Skojar bara. Men är lite less på alla gråa bilar... 😉

 (Vackra träd på vår gata)

En bil är en "världslig sak". Dock så nödvändig. Åtminstone i nuläget, för oss. Världsläget är däremot skrämmande allvarligt. På hög nivå. Påverkar många, många människors liv.

Ja, det är mycket som händer i världen, i Sverige och faktiskt även i Boden (förhoppningsvis mest positivt) och så i allas våra liv, i våra kroppar och sinnen.

Mitt i allt, känner Owe och jag, finns det mycket att vara tacksamma över. 

Vi lever i en liten bubbla just nu, träffar nästan inga andra än familjen, ser ytterst lite på TV... Vårt focus är flytten - med allt vad det innebär.

Men jag längtar och hoppas på ett "efter". 

Samtidigt som jag försöker ta in nuet; hösten och höstens färger, det vackra, barn och barnbarn, goda och välgörande ord... Det som ger livskraft. För livet är skört och vi vet så väldigt lite om morgondagen. Ändå. Och just därför får vi fortsätta att planera, hoppas och längta...