Välkommen!


Det mesta som händer oss människor, som vi har behov av, tänker och tror är i grunden detsamma i alla kulturer, samhällsklasser och genom årtusenden. Ingenting är nytt under solen. Men det är inte mindre viktigt eller intressant för det. Tvärtom!
Här delar jag tankar och upplevelser som har anknytning till mitt liv. Ofta är det genom dikter, citat och böner, som jag tycker om. Du får gärna kommentera inläggen. Hur man gör läser du på sidan Om bloggen.

måndag 16 januari 2012

Grattis!



Grattis på¨födelsedagen, min bästa kompis B!
Kan man fria via TV och stora arrangemang, så kan man väl gratulera genom sin blogg?!
Lite opersonligt kanske... insåg inte att det var den 16 januari, förrän jag satte mig här, nu sedan jag kom hem från jobbet. Vi har ikväll bjudit på middag i Porsökyrkan, inbjudna var alla våra "frivilligarbetare", dvs ideella medarbetare. Det var ett 40-tal som kom. Det blev en trevlig kväll, tycker jag. Roligt att det är så många (i alla åldrar) som är engagerade på olika sätt i Porsökyrkan! Och det finns plats för fler...

Du, min kompis B, tänk att vi har känt varandra i 50 år! Det säger ju något om hur gamla vi är!!
Under grundskoletiden var vi tillsammans nästan varje dag. I flera år lekte vi en lek som vi kallade RB.
RB betydde Rädda barnen. Jag tror att inspirationen till leken kom av bl.a. ett fotografi som vi hade hemma hos mig, som vi hade fått av en missionär. Det var en bild på missionären och ett par barn i en afrikansk by. Bilden avslöjade stora behov av hjälp och stöd.
Det speciella med vår lek var att vi lekte helt i fantasin. Vi hade inga saker, utan vi rörde oss i fantasin i vårat sovrum, en jätte-liten hall och en klädkammare. Det var platsen för vår missionärsverksamhet. Vi var två  kvinnor som adopterade det ena föräldralösa barnet efter det andra. Till slut hade vi så många barn som vi var tvungna att skriva ner deras namn och ålder på en lista.
Min mamma som kikade på oss ibland, tyckte att det var så fascinerande att se oss leka i denna fantasivärld. Vi lagade mat, tvättade, bar på barn, tröstade, klädde på och klädde av... allt i fantasin.
För oss var det så naturligt - vi såg allt framför oss.

När vi träffas pratar vi ibland om vår lek, påminner varandra om olika händelser och barn som vi hade... jag tror att leken har präglat våra liv. Eller förberett oss ... Vi har hela vårt yrkesverksamma liv jobbat i människovårdande yrken. Speciellt du, min kompis B, som mestadels av livet jobbat med barn, och inte minst nu när du också möter utsatta barn från andra länder...

Trots vårt intresse för barn, så fick vi faktiskt båda två vårt första barn, ganska sent i livet.  Faktum är att vi var exakt lika gamla, på dagen, när vi födde våra första barn - det är alltså lika stor åldersskillnad mellan dem som det är mellan oss. Lite smålustigt.

B, hoppas att du har haft en bra dag! Många gratulationer! Lite sent att ringa ikväll, vi får höras en annan dag... Det är så kul att vi fortfarande har kontakt med varandra!
Kram, Birgitta

P.s. Hörde på radion för en tid sedan att barn som leker "mamma-pappa-barn-lekar" och liknande, får bra empati-förmåga :-)

3 kommentarer:

  1. Vilken rolig lek ni lekte, du och B.! Tänk vilken fantasi man hade på den tiden. Din blogg har förresten fått en utmärkelse av mej idag...Kram!

    SvaraRadera
  2. Jag är just nu en sån där mamma som bra gärna skulle vilja titta in i mina barns fantasivärld och se vad de ser. Fascinerande!

    SvaraRadera
  3. Tack för utmärkelsen, Grekland.nu!
    Ja, Grekland.nu och Mona N fantasin är verkligen en gåva på många sätt, önskar att man kunde underhålla den lite bättre.:-)

    SvaraRadera