Vad livet har lärt mig

Textil-konsthantverk från Sörbyakyrkan, Antnäs

Livet har lärt mig…

Jag har sett en hel del

hunnit vara med om mycket

lyssnat till många livsberättelser

blir ofta inte så förvånad…

Livet har lärt mig att det är inte alltid

som det ser ut att vara

Förväntningarna är inte alltid så stora längre

kraven har minskat

 - eller ökat?!

på både mig själv

och andra,

olika förhållanden och tillställningar…

De stora orden biter inte på mig

avskyr ord som ”vi ska bli världens bästa på …”

det är ju omöjligt

och vem bedömer och vet det?!

Vi ska göra så gott vi kan just nu.

Jag vet att jag inte är ”världens bästa”

inte ens i den minsta av världar

jag är inte: 

alltför tydlig

alltför säker

alltför högröstad,

inte heller alltför rakryggad

Mina älsklingsord är ”kanske”, ”nog”, ”ganska”,

”förhoppningsvis”, ”det kan bli så…”

inget är säkert – nästan

Något som är säkert är

att det inte alltid blir som man tänkt sig!

ÄNDÅ så har jag inte slutat fantisera, hoppas,

drömma

och be om under

för det har livet också lärt mig

-   att ibland uppfylls drömmar

Gud svarar på bön

under sker!

Jag älskar trots allt Livet

det för mig tillräckligt goda livet!

Tänk att få vara en liten del i det stora,

förunderliga

och oberäkneliga

- mitt i allt det förutsägbara… 

Birgitta