I dag har det varit en rolig och annorlunda ledig dag. Jag har varit på Kurs/föreläsning på Sunderby Folkhögskola om den psykiatriska heldygnsvården: Bättre vård - mindre tvång. Under 2010-2012 satsas det 50 miljoner kronor per år för att utveckla den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvång och tvångsåtgärder. Anledningen till fokuseringen på tvång handlar om att våga utmana det svåraste och mest komplexa som den psykiatriska heldygnsvården har att arbeta med. Det utmanar kunskapsmässigt, etiskt och juridiskt.
En mycket intressant dag!
Främsta anledningen till att jag var där, var dock att min vän sedan många år, Susanne Rolfner Suvanto, från Västerhaninge var där som moderator under dagen. Ett tillfälle att få träffas. I detta projekt är hon Utbildningskoordinator. Det var roligt att få lyssna på Susanne, som jag inte hört i ett sådant här sammanhang förut. Hon var sig lik, som jag känner henne: inspirerande och engagerad med glimten i ögat. Härligt! Sådana människor behöver vi i vården, liksom i kyrkan och samhället i övrigt.
Glädjande nog så var också hennes medarbetare mycket entusiasmerande. Delprojektledaren Herman Holm (nedan till höger) och Rickard Bracken (till höger ovan) som är projektledare för "Etikcafé" för diskussion och reflektion. Det ger hopp för den psykiatriska vårdens utveckling i Sverige!
Med under dagen var också ett par Attitydambassadörer som med egna erfarenheter och diagnoser kunde berätta om sina liv, hur det är att leva med t.ex. damp, tourettes syndrom, bipolär sjukdom, autism mm. Det är lärorikt att få ta del av.
I en broschyr från (H)järnkoll läser jag:
I Sverige lever en av fyra med psykisk ohälsa. Trots det frodas myter och fördomar.
Fördomarna utestänger människor från varandra och arbetslivet, urholkar Sverige mänskligt och ekonomiskt. Människor förminskas till att bli ett hot istället för en möjlighet, till att bli en utgift istället för en tillgång.
För att avliva fördomarna krävs det kunskap och större öppenhet - kring köksbordet, på rasten i skolan, i fikarummet på jobbet, på det fackliga mötet och i chefsutbildningen.
Du kan göra skillnad - skaffa hjärnkoll på psykisk ohälsa och våga prata om det. Större förståelse och öppenhet gör hela Sverige friskare.
Läs mer på www.hjarnkoll.se och www.skl.se/tvangsvard
Ja Ryås är ju ett bekant namn för en fd Kolbäckare. Lustigt att jag genom mitt yrke och som gruppledare för en avd i Östersund i Genombrottsprojektet Bättre Vård-Mindre Tvång, stöter på namnet Ryås efter sisådär ca 25 år!
SvaraRaderaMvh;Ilpo Krans
Hej Ilpo! Vad kul att du ger dig till känna!
SvaraRaderaJag känner väl igen ditt namn och kommer ihåg huset som familjen Krans bodde i. Jag är gift med Owe, den yngre av bröderna Ryås.
Jag anar att du har ett intressant och viktigt arbete.
Owe hälsar så mycket!
Vänliga hälsningar,
Birgitta