Tom hand

Av en speciell anledning har jag idag googlat på kampsporten karate - bara lite och snabbt. Men det fick mig direkt att tänka på förhållanden och relationer. Kanske karateträning har något att lära oss...

Kara te betyder tom hand.
Då tänker jag på tre ord som är viktiga i ett förhållande:

Öppenhet: När vi möter varandra med öppna händer, beredda att ge och ta, kan vi ta emot en annan person i våra liv och vad det kan medföra...

Ärlighet: Med en tom och öppen hand visar vi vilka vi är och vad vi har. Vi gömmer inte undan något eller låtsas äga mer eller annat än vad vi har.

Sårbarhet: I livets kamp lever vi sårbara och sköra med tomma händer. Vi är mer beroende av andra än vad vi kanske vill erkänna.
I nära och djupa relationer utelämnar vi - i förtroende - mycket av oss själva; "Här har du mig som jag är...".

Därför vill jag lägga till ett fjärde ord: Varsamhet.
Varsamhet om varandra. Respekt, eller det gamla fina ordet; vördnad, är viktigt i förhållanden som man vill bevara.
I karate vill man inte skada den andre.

Jag har läst mig till att i karate handlar det mycket om disciplin, en vilja till tålmodighet, en vilja att göra sitt bästa, en vilja att uthärda. Det påminner mig om Kärleken: Kärleken är tålmodig och god... vill ingen något ont.... Allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den. (1Kor.13 Kärlekens lov).

Att bygga varaktiga relationer går inte bara av sig självt, utan de behöver tränas och hållas i trim - kanske just karateträning kan vara en hjälp på vägen :-)  

Kärlekens väg, är temat för imorgon, Fastlagssöndagen.

Kärlekens väg är ibland mycket skör

Fotona är tagna av Owe Ryås