Varifrån kommer du och vart är du på väg?

Nederluleå församling har startat en Facebook sida där aktuella evenemang presenteras, där konfirmander, studenter m.fl. kan hitta aktuell information, samtal kan föras över olika ämnen, frågor kan ställas m.m. Gå gärna in och titta på församlingens sida. Tanken är också att en krönika ska publiceras var tredje tisdag. Det är min kollega Stefan Widman - känd i hela världen som prästen som försov sig till julottan. Året därpå kom han i pyjamas :-) - och jag, som fått uppdraget att skriva.

I dag publicerades det första inlägget och det är mitt - för att göra det enkelt för mig själv efter en lång arbetsdag, så publicerar jag den här också:

Jag har tillbringat några dagar i Stockholm. Jag har varit ”turist”, tittat mig omkring, gått och stannat till, precis som jag själv känt för. Jag tyckte att jag såg många människor som var slitna och stressade, unga som äldre. För vad är de slitna och stressade? Vad är det de strävar efter? Vad lever de för liv? Det är lätt att ha åsikter och funderingar när man står bredvid och ser på…

Det finns mycket som är slitsamt och stressigt också där jag bor. Men jag ser det inte på samma tydliga sätt  – för jag är mitt i det. Jag är en i mängden av alla dem som jag iakttog i helgen, fast i Luleå. Här är jag så fokuserad på vad jag ska göra och hinna, så jag ser inte det man kan ifrågasätta i mitt liv och i mitt levnadssätt.

Om någon skulle iakttaga mitt liv; mina beslut, val, handlingar, ord, arbete… Vad skulle denne någon tycka och tänka? Vad skulle den som står bredvid vilja säga till mig, ge mig för råd?

Det finns faktiskt En som ser oss. Ser i kärlek, med sorg och oro ibland, som skulle önska att vi förstod bättre och tänkte oss för oftare. 

”Du är seendets Gud” sa Hagar, när hon upptäckte att Gud hade sett hennes situation. ”Varifrån kommer du och vart är du på väg?”frågade Gud Hagar.

”Jag har rymt…” svarade hon. (1 Mos 16:8)

Vi är precis i början av Fastlagstiden, en tid av förberedelse inför påsken -  ett bra sätt att ta vara på den här tiden, tror jag, är att reflektera kring sitt eget liv; Varifrån kommer jag och vart är jag på väg? Behöver jag stanna till, byta färdriktning, vända om, fortsätta vidare…

Vad tror du att någon skulle vilja säga till dig, uppmuntra dig till, varna dig för eller visa på…?