"I februari stod levande still"

Gick en promenad mitt på dagen. En vacker dag.



Dimman låg tät över Svartbyträsket. 

Hur än vackert det är
så kan jag nästan bli lite less att ta foton på alla snötyngda träd o.dyl.
- ändå kan jag inte låta bli...

Försöker ibland hitta andra motiv;
kan tycka att stolpar och ledningar är riktigt vackra
när solen lyser på dem,
det blir så läckra linjer...

Sol och dimma

Promenaden blev längre än vad jag hade tänkt,
hade lite svårt att hitta hem...
Kändes lite pinsamt när jag passerade samma hus för tredje gången -
husfolket var ute och skottade...
De hejade glatt :-)

ANSIKTE MOT ANSIKTE
I februari stod levande still.
Fåglarna flög inte gärna och själen
skavde mot landskapet så som en båt
skaver mot bryggan den ligger förtöjd vid.

Träden stod vända med ryggen hitåt.
Snödjupet mättes av döda strån.
Fotspåren åldrades ute på skaren.
Under en presenning tynade språket.

En dag kom någonting fram till fönstret.
Arbetet stannade av, jag såg upp.
Färgerna brann. Allt vände sig om.
Marken och jag tog ett språng mot varann.
Tomas Tranströmer