Spegel, spegel

I går hade vi dopgudstjänst i Porsökyrkan.
I slutet av gudstjänsten var storasyster, 2 år, lite less. Hon tog den lilla gröna stolen och klättrade upp till dopfunten och kikade ner i vattnet.

Vad var det hon såg? 

Kanske bilden som finns ingraverad i botten - eller var det sin egen spegelbild?

Att leva i sitt dop är att spegla sig i dopets vatten. 

Vattnet som renar och förnyar. Vattnet som ger liv.

När du ser din egen spegelbild i dopets vatten så ska du veta att det ansiktet är älskat och accepterat som Guds älskade son, som Guds älskade dotter.

Spegel, spegel i dopvattnet där,

säg mig du vem jag innerst är.

Dopkällan svarar: Din egen bild

är aldrig från Jesus Kristus skild.

Christina Lövestam ur Livets ande, le mot mig.

En bön från dopgudstjänsten som vi kan använda till att be för oss själva:

Livets Gud,

uppfyll mig med din helige Ande,

och hjälp mig att dag för dag

leva i mitt dop.

(Svenska kyrkans Kyrkohandbok, 1986)