En knäpp idé!

När jag var en sväng på stan (= Boden) idag i snöovädret, träffade jag en person som jag för några år sedan mött i mitt arbete. Sedan dess stannar vi alltid och pratar en stund när vi ser varandra.

"Jag fick en sådan knäpp idé i morse. Och då tänkte jag på dig", sa hen när vi möttes i en gatukorsning. Kul!
Och så berättade hen om sin knäppa idé, som visserligen kan uppfattas som galen, men samtidigt var mycket rörande och god, tycker jag. Säkert en inspiration från ovan... I sin omsorg om någon annan, som hen inte kände så väl, men kände för, så var hen beredd att framstå som lite konstig! Det gjorde mig så glad! Vilket mod!

Dessutom blev jag både glad och stolt att hen ville berätta för mig om sin plan. Vi känner inte varandra så väl. Få saker gör mig så glad och tacksam som när människor vågar berätta om sådant som kan verka "lite knäppt" i andras öron. Men det är väl för att jag är rätt knäpp själv!


Osökt kom jag nu att tänka på en dikt av Nils Ferlin:

INNAN DITT RIKE BLEV KARTLAGT

Det var bara tokar och dårar

som lyssnade på dej först.

Det var slavar och skökor och ogärningsmän,

men då var ditt rike störst.

Det var bara enkla själar

och själar på undantag.

Sen byggdes det katedraler

och kyrkor av alla de slag.

Och påvar kom det och präster

som tvistade om vart ord

du fällt på din korta vandring

på denna bullrande jord.

Men tokar var det och dårar

som lyssnade på dej först.

Det var innan ditt rike blev kartlagt

och då var ditt rike störst.