Barn

Nu är temat i mitt huvud: Barn. I dag är det väl Värnlösa barns dag? På söndag är ämnet Guds barn. Då har jag förutom Söndagsgudstjänst två dopgudstjänster. Så visst är barn aktuellt...
Dessutom är det sista kvällen med vår dotter för den här gången.

Barn är en gåva, som vi får nåden att dela livet med ett visst antal år. Vi vill ge dem det bästa, så långt  vi förstår och förmår - men vi äger dem inte.

Ack, barn bli människor med egna viljor,

som aldrig du kan tämja eller kväsa.

Du lär dem gå längs golvets släta tiljor,

du lär dem tala och du lär dem läsa.

Det finns dock ett du ständigt måste veta:

allting är deras, ingenting ditt eget,

och deras ögon måste flamma heta

och deras hjärtan sluta sig förteget.

De måste växa efter egna lagar,

de veta intet om ditt hjärtas pina,

och de ha egna tider, egna dagar.

De äro livets, Guds, men inte dina.

Bengt E. Nyström

Dikten säger att vi inte kan tämja eller kväsa våra barn - jag hoppas verkligen att det är så. Tyvärr, tror jag dock att många barn i vår värld blir nedtystade, hämmade, nedtryckta, utnyttjade - förhoppningsvis finns där ändå en inre styrka som någonstans under livets gång kan få blomma ut...