Jag - tävlingsmänniska?!

Vid Boden Arenan

Kan man tävla i musik? Konst? Fotografering? Poesi?
Egentligen kan man inte det, tycker jag. Ändå gör man det.
Till och med jag gör det, som inte alls är någon tävlingsmänniska. Tror jag.

Jag skickade in några foton till en fototävling i höstas för Bodens Kommuns almanacka för 2013. Och fick med ett foto för November månad! Stort va´? Nja, kanske inte. Men kul.

Nu har jag gjort det igen. Jag som inte är någon tävlingsmänniska...
Jag mailade några dikter till en tävling för Världspoesidagen i Norrbotten. Ett gemensamt projekt mellan Ordanvind och biblioteken i Norrbotten.
Här kan du läsa mer om det och alla dikter som är inlämnade

Var fick jag den frimodigheten ifrån? Kanske är det bloggandet - jag lämnar ju ut mig själv så mycket ändå. Men er läsare ser jag inte - det känns på något sätt värre att några ska sitta och tycka, bedöma och jämföra...  Å andra sidan görs det ändå, för oss alla, utan att man vet om det. Man får inte tänka för mycket, då törs man ingenting.

Ja, ja, hur som helst har två av mina dikter blivit uttagna till Världspoesidagen på Luleå stadsbibliotek den 21 mars och till den Antologi som trycks upp med ca 45 dikter och lämnas ut den dagen. Det var roligt! Uppmuntrande.
Allt sådant där som man skapar från sitt inre är det svårt att bedöma själv hur bra det är... Det är väl därför det tar emot att våga visa för andra.

Medan min make har försökt prata med mig om försäkringar, om vi ska ändra eller inte, vilket bolag vi ska välja, vad vi ska ta med eller inte, så har jag med lite hummande här och där (för det där med försäkringar begriper jag mig inte mycket på!), tittat på mina dikter, läst dem och gruvat mig lite för när jag ska läsa upp dem på torsdag...
Stackars min man, han har inte mycket hjälp av mig!

Men jag är glad för min man som kan räkna, våndas, jämföra, resonera - och är snäll nog att ta mig med i sitt funderande, fast jag inte hänger med särskilt bra. Att tävla inom sådana områden skulle jag då aldrig göra!

Tur att vi är olika.
Vilket försäkringsbolag det blev? Just ja, vilket blev det nu... vad var det han sa?! Ska kolla det.

Till slut vill jag ändå bestämt påstå att jag inte är en tävlingsmänniska. Egentligen.

 Efter Mockträskvägen