Som en rullande våg

Dagen började med ett begravningssamtal och avslutades med Samtalsgrupp om sorg. Därför väljer jag ikväll en dikt som uttrycker en känsla som jag tycker att man kan känna igen i sorg, förtvivlan, ensamhet...

Som en rullande våg

kastad av häftiga vindar mot klippan

sådan är jag: ensam

uppkastad på stranden

med minnet av det som en gång var

Ninamoto no Shigeyuki.

Inget är nytt under solen. Sorgens känslor och upplevelser  är desamma genom århundraden, årtusenden... Även om sorgen har många olika ansikten och var och ens sorg är unik, så kan många mötas i liknande känslor och upplevelser. Vi kan känna igen oss hos varandra.
Dikten är skriven ca 1000 e Kr.!

En annan sanning som står sig genom alla tider är vägen vidare genom sorgen:

VIDARE

Vägen vidare

går igenom,

inte utanför,

inte över, under, runt,

inte förbi,

igenom.

Vägen vidare

kommer

i ett ögonblick

åt gången,

ett ögonblick,

bara ett åt gången.

Vägen vidare

går igenom

ögonblick

för ögonblick. 

Ragnhild Bakke Waale