Hjälp oss leva

Oj, vad kvällen går fort! Nu har jag tänkt för länge... Försökt bestämma mig för om jag ska anta en blogg-kompis utmaning (11 frågor att svara på) eller skriva något om Livet efter Utöya (vet att det inte ska vara ett ö, men hittar inte rätta bokstaven på mitt tangentbord) som jag sett på TV ikväll... under tiden tickar klockan iväg...

Jag skjuter på utmaningen ett dygn till...
och väljer att stanna kvar en stund till i känslan och tankarna efter att ha sett programmet om ungdomarna som överlevde den mardrömslika dagen i somras. Fina ungdomar som försöker hitta strategier för att orka gå vidare - samtidigt som de har det så svårt...

Gud,

hjälp oss leva i en värld

som vi varken kan behärska eller kontrollera.

Hjälp oss leva

med tillit och öppenhet,

trots att vi är skrämda (av terrorns kraft)*.

Hjälp oss leva

i kärlek och barmhärtighet

trots hatets ofrånkomliga närvaro

både i vår värld

och i våra egna liv.

Hjälp oss leva

i medkänsla

med alla som drabbas av människors ondska

och livets oförklarliga mörker.

Gud, hjälp oss att leva.

KG Hammar

* Jag satte av terrorns kraft i parentes för jag tycker inte att det handlar riktigt om det nu, även om det på ett sätt verkligen är TERROR.

Ikväll blir det ingen bild, måste försöka komma i säng...