Välkommen!


Det mesta som händer oss människor, som vi har behov av, tänker och tror är i grunden detsamma i alla kulturer, samhällsklasser och genom årtusenden. Ingenting är nytt under solen. Men det är inte mindre viktigt eller intressant för det. Tvärtom!
Här delar jag tankar och upplevelser som har anknytning till mitt liv. Ofta är det genom dikter, citat och böner, som jag tycker om. Du får gärna kommentera inläggen. Hur man gör läser du på sidan Om bloggen.

måndag 23 april 2012

Första bilderna med nya mobil-kameran

Det är ett tag sedan jag fotograferade nu. Det har inte varit något inspirerande väder. Det har varit grått, fuktigt, blåsigt, snöblandat regn i flera dagar och snön ser så smutsig och tråkig ut. Vad ska man då fota?

Sedan några dagar tillbaka har jag en ny mobil. Och då har nyfikenheten tagit över det "tråkiga" - jag "måste" kolla kameran och se hur det går att fotografera med den...

Så det här inlägget får innehålla lite bilder från den nya mobil-kameran. Innehållsrikare än så blir det inte. Mitt tema i blicken var att hitta vårtecken i det kyliga och snålblåsta snöregnet...


Järngrytan har tinat fram med den vita ljungen som planterades i höstas. Ljungen såg riktigt fin och fräsch ut. Den verkar ha mått bra under snön.



Varför ska man alltid bara ta på det som är fint? Verkligheten är ju inte sådan. Det finns mycket som är smutsigt, rörigt, fult och oroligt i vår tillvaro. Det hör till verkligheten och behöver inte alls vara fel. Men det är det polerade, fina och rofyllda vi helst vill visa upp. Och jag är inte annorlunda...
När jag tog fotot hade jag inte upptäckt att jag faktiskt har en liten zoom på mobil-kameran, hade jag vetat det, så skulle jag ha zoomat in den blå skillan som börjar bre ut sig och ta plats bland det gamla och vissnade...

Att zooma in något fint bland det som ser skräpigt och fult ut, ger inte en hel bild av verkligheten - samtidigt är det en gåva att kunna se guldkornen i tillvaron och glädjas åt dem.



Jag gick vidare ner till Lillån, där jag tagit så många foton förut, framför allt höst- och vinterbilder. Nu blev det en typisk vårvinterbild en vanlig grå dag.


Och så fick mamma äran att komma med på bild också :-) Owe har just hjälpt henne med hennes dator. Det var här jag upptäckte att man kunde zooma på kameran - och det var ju tur, för då slapp ni se allt som låg på bordet framför... :-)

Slut för idag. Tack för idag.

Upplagd av kl.

3 kommentarer:

  1. Grekland nu24 april 2012 kl. 15:48

    Att zooma in på väsentligheterna i livet försöker jag också göra. Ibland lyckas jag bra, andra gånger går det inget vidare... Dessutom påminde du mej om att jag inte har prövat MIN nya mobils kamera än. Måste göras - kanske är den bättre än den vanliga kameran?

    SvaraRadera
  2. radhusbloggen.blogg.se24 april 2012 kl. 20:03

    Ni var ju onekligen lite lika:-)
    Har förresten "utmanat" dig med någon form av frågesport på min blogg.

    SvaraRadera
  3. Inget nytt under solen24 april 2012 kl. 22:13

    Grekland.nu; Ja, jag tror att det är viktigt att träna sig att Zooma in väsentligheter och guldkorn i tillvaron, men ibland ser man bara röran... Mobilkamerorna (heter det så?) blir bättre och bättre.

    Radhusbloggen: Ja, mamma och jag är lika. Det har vi alltid fått höra. Inte sällan har en del trott att vi varit systrar, till mammas glädje - och min inte lika stora glädje, speciellt inte när jag var yngre...
    Jag har sett din utmaning! Får väl se om jag tar mig an den... :-)

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)