I denna ljuva sommartid

Efter arbetsdagens slut plockade jag vinbär. Det är märkligt... Att plocka bär gör alltid något gott med mig, trots att jag bränner mig på brännässlor och får ont i både rygg och knän - jag känner mig alltid lycklig och tillfredsställd efteråt. Det känns rätt att ta vara på, det är gott och nyttigt - och de är dessutom så vackra!

Jag har den välkända och älskade psalmen I denna ljuva sommartid, i bakhuvudet. Vi sjöng den idag som avslutning på dopgudstjänsten. Tidigare i veckan sjöng vi den på en begravning, den är dessutom ofta en önskad psalm på vigslar. Så omtyckt är den...

I denna ljuva sommartid gå ut, min själ,

och gläd dig vid den store Gudens gåvor.

Se, hur i prydning jorden står, se,

hur för dig och mig hon får 

så underbara håvor.

Nu växer säd för skördens tid,

och ung och gammal gläds därvid

och bör Guds godhet prisa, 

som vill i överdådigt mått 

oss människor så mycket gott

var dag och stund bevisa.

Svensk text: B.G. Hallqvist 1980 (ursprunglig text: P. Gerhardt 1653)

Psalm 200 vers 1 och 3.

Tänk vilken gåva att kunna känna dofter och smaker och kunna se färger och ljus - det är tyvärr inte alla förunnat. Det är verkligen något att vara tacksam för. 

I min almanacka finns alltid ett citat för veckan. För denna vecka som snart är slut står det:

Livet består av ögonblick.