Ett svårt beslut

Semestern börjar gå mot sitt slut. I dag om en vecka är jag i tjänst igen - vart tar tiden vägen? Men än är den inte slut! Vi har en spännande vecka framför oss! Både av sorg och glädje...
De sista dagarna har vi pysslat på här hemma; i garaget, ute och inne...

Blivande blåbärssylt (fjolårets bär)

Härom dagen köpte vi en låda med plantor, det var utförsäljning; så mycket man rymde i en låda för 160 kr. Owe har alltid varit bra på att packa, så vi fick ihop många växter...

Som jag sedan placerat ut på olika platser på tomten och i uterummet.

Medan vi har hållit på med våra sysslor så har vi tänkt på och planerat inför den här veckan. I går tog vi ett svårt beslut. Egentligen hade vi redan tagit beslutet, men frågan var när det skulle ske. Det gäller vår gamla schäfertik, som varit med oss dag och natt i drygt 12 1/2 år. En trogen vän, vall- och vakthund. När ska man fatta beslutet att hon inte ska leva längre?! Var går gränsen? Jätte-svårt!! Vi hade bestämt oss sedan ganska länge, men det var så svårt att ringa det där avgörande samtalet; boka tid för avlivning av hund. Hon har ont i sin kropp, orkar inte gå mer än ett par kvarter, hör mycket illa och är väldigt trött. Hon lever inte längre det liv hon älskat. I morgon kl 12 blir det.

I dag har hon varit på en nostalgi-tripp till hjortronskogen med husse, där hon varit många gånger förr. Hon var glad att komma dit, men orkade inte så mycket.

Foto: Owe Ryås

Det som däremot gläder oss och som vi verkligen ser mycket fram emot, är besök av min kusin och hennes man, som annars är bosatta i Grekland. Det har våra tankar och samtal också uppehållit sig vid... Tänk så märkligt det är, jag har skrivit det förut, och jag skriver det igen, att både glädje, förväntan och sorg och vemod kan pågå samtidigt. Det är så livet är...