Välkommen!


Det mesta som händer oss människor, som vi har behov av, tänker och tror är i grunden detsamma i alla kulturer, samhällsklasser och genom årtusenden. Ingenting är nytt under solen. Men det är inte mindre viktigt eller intressant för det. Tvärtom!
Här delar jag tankar och upplevelser som har anknytning till mitt liv. Ofta är det genom dikter, citat och böner, som jag tycker om. Du får gärna kommentera inläggen. Hur man gör läser du på sidan Om bloggen.

söndag 20 mars 2011

Kvinnan utan namn

Reflektion från dagens evangelietext (2:a sönd i fastan, 3 årg) Markusevangeliet 14:3-9 (en liknande berättelse finns i Lukasevangelium 7:36-8:3):

Kvinnan utan namn
Å, vad jag beundrar dig,
du namnlösa kvinna.
Att du vågade!
Tänkte du aldrig på hur det kunde uppfattas?
Olämpligt? Oanständigt? Slösaktigt?
Var du inte rädd att det skulle bli fel?
Hur kunde du vara säker på
att Jesus skulle uppskatta det?
Vilken risk du tog.

Nog hade du väl ändå en inre kamp
innan du tog de vågade stegen
in på denna mans-måltid.
Du tog ett beslut mot alla sociala regler.
Gick raka vägen fram till Jesus
- utan att fråga om lov eller be om ursäkt.
Det var ett måste, för dig.
Rädslan och de darriga benen
kunde inte stoppa dig.

Flaskan med äkta och dyrbar nardusbalsam
bröt du sönder
och hällde ut,
alltihop,
varenda droppe
över Jesus.
Hur klokt var det på en skala...?

Kanske hade du sparat flaskan länge,
ville använda den vid rätt tillfälle,
sparat och sparat.
Hur ska man kunna veta
att det inte blir ett ännu bättre tillfälle
längre fram?

Du vågade bestämma dig NU.
Du gick in med ditt hjärta och med din kärlek.
Du nådde ända fram
till Den som älskar tillbaka och vill ta emot.
Som ser med insiktens och kärlekens ögon.

Tänk om också jag
med darrande ben
och hög puls
skulle våga följa mitt hjärta mer ...?!
Nu.

Birgitta R.


3 kommentarer:

  1. Mycket fint skrivet. Man kan läsa in mångt och mycket i kärleksbudskapet, i modet att våga vara. att våga göra.
    Tack!

    Karin

    SvaraRadera
  2. Tack Karin! Roligt att du har hittat hit.
    Birgitta

    SvaraRadera
  3. Ja, tänk om man var lite modigare ibland! Att gå mot strömmen när det krävs är inte det lättaste men kanske kanske går det bättre nu än förr? Jättefint skrivet. Kram!

    SvaraRadera