Sinnesro

Ni som följer min blogg ganska regelbundet har nog förstått att jag tycker om Sinnesromässorna i Nederluleå kyrka (Gammelstad). I kväll var det dags igen. Tänk att det kan komma så mycket folk en fredagskväll kl 18! Barn, unga, medelålders och äldre. Människor med olika bakgrund, även om många kommer från Tolvstegs-rörelsen. Den lilla musikgruppen som sitter i kyrkgången spelar med stor känsla och smittande glädje. Yngst av dem är en pojke i kanske 12-års åldern - ett musikaliskt underbarn. Tre personer delade med sig av sin väg till tron på Gud/en Högre kraft. Ärligt och uppriktigt; vägen är inte så lätt att gå, men hur skönt det känns när man upptäcker att den bär.

I bänkarna ligger mjukisdjur till barnen och papperslappar och pennor för att kunna skriva ner sina böneämnen, som sedan samlas in i en stor korg. Ett par personer ber högt för det som är skrivet på lapparna som inte är hopvikta. De hopvikta bärs också  fram inför Gud, men endast Gud vet vad som står på dem.
Möjligheten finns att få personlig förbön, tända ljus och att få del av nattvardens bröd och vin (druvjuice).
Längst ner i kyrkan står två, otroligt söta, äldre "kyrktanter". De kommer varje Sinnesromässa. De har kassar med pizzabullar med sig varje gång. De dukar upp med jucie, pizzabullar, chips, ostbågar o.d.y.l. På ett annat bord finns kaffe och te och kanske någon kaka. Under hela gudstjänsten finns detta tillgängligt gratis för alla som vill ha.

Sinnesromässan avslutas med att alla hundra personer tillsammans bildar en ring och ber Sinnesrobönen.En mäktig och varm avslutning.

Ge mig sinnesro

att acceptera det jag inte kan förändra,

mod att förändra det jag kan

och förstånd att inse skillnaden.

Reinhold Niebuhr, hämtat ur boken Hur hel kan man bli? En bok om livets möjligheter och begränsningar av Larsåke W Persson, Libris, 2010.

En målning av Nederluleå kyrka av GEA, återfinns i Petrigården.

Den nedre bilden är en detalj ur den större för att jag skulle få med konstnärens signatur.

Foto: B.R.