En dag i Berlin såg vi honom. Han var så uttrycksfull i kroppsspråk och mimik och hela stämningen där vid kanalen var som i en film, tyckte vi... fantasin drog iväg med oss...
Han kom med cykel, hoppade av
stannade vid broräcket
tittade på turistbåtarnas
eleganta färd fram genom kanalen
Han vände sig om
hans blick föll på ett förälskat par
hans blick föll på ett förälskat par
över ansiktet spreds ett ljus
ett leende
länge såg han efter dem -
tills nästa par gick förbi
samma lyckönskande leende sände han dem
Det var den första riktiga vårdagen
luften, dofterna, stämningen
vidrörde minnen och längtan
generöst gladdes han han med dem
som fått smak på kärleken
Han ville stanna kvar här
i solstänk och nyvaken grönska
han ville stanna kvar här
bland hoppfulla människohjärtan
Han lät cykeln stå vid broräcket
han skulle stanna kvar här
(mitt bidrag till #1000vårtecken2015)
Mannen på fotografierna är bara ett "offer" för min fantasi.
Jag hoppas att han lever ett bra liv. Han såg så vänlig ut...
Men så fint du skriver Birgitta, med ett leende på läpparna stänger jag ner datorn, ber min aftonbön och kryper ned med en god (!) bok ...
SvaraRaderaTack, snälla du! Allt gott till dig!
Radera