Från URABANSTORE, Boden
Min man är en härdad man. Under vårt 31:åriga äktenskap som "pastors/prästmake" har han varit tvungen att stå ut med mycket.
För mig är han mycket värd!
För drygt en vecka sedan skulle vi ha firat vår (ojämna) bröllopsdag, men då jobbade jag till midnatt, så det blev inte så mycket av med det från min sida. Däremot väntade både Owe och en tårtbit på mig när jag kom hem :-)
I går fyllde han (ojämna) år, då jobbade jag hela dagen och en bit in på kvällen. Ja, så är det nog i och för sig för många, jobbigare saker med att vara gift med mig finns det förstås... det ska vi inte gå in på nu.
Ikväll har min käre make i alla fall fått bli lite firad av "de närmaste" i Boden med köttfärspaj och tårta. Roligast är att få träffas och prata en stund.
Owe har inte gult hår, som det ser ut på bilden, snarare grått :-)
Han är ju gammal nu.
Han är ju gammal nu.
Jag har läst en prosadikt av Ragnar Thoursie, som jag nedan citerar början och slutet på. Jag tänker att livet (och äktenskapet) består mest av vardag och vanlighet och det finns något gott och tryggt med det och som också hjälper oss att klara av att möta det ovanliga i livet.
DET VANLIGA
Det vanliga är en gåva av Gud till människan.
Det höjer henne över det tillfälliga och ogenomtänkta,
det slumpartade och oprövade.
Det vanliga är trygghet och gemenskap.
....
Det vanliga är förutsättningen för det mycket ovanliga,
som trött lutar skuldran mot oändligheten.
Stort grattis till fina Owe!! Hoppas ni får fortsätta att leva det vanliga livet tillsammans lääänge än. Kram till er båda!
SvaraRaderaTack Ingabritt! Kram!
SvaraRadera