Välkommen!


Det mesta som händer oss människor, som vi har behov av, tänker och tror är i grunden detsamma i alla kulturer, samhällsklasser och genom årtusenden. Ingenting är nytt under solen. Men det är inte mindre viktigt eller intressant för det. Tvärtom!
Här delar jag tankar och upplevelser som har anknytning till mitt liv. Ofta är det genom dikter, citat och böner, som jag tycker om. Du får gärna kommentera inläggen. Hur man gör läser du på sidan Om bloggen.

tisdag 16 april 2013

Rätta vägar


Jag har skrivit en krönika för Nederluleå församlings Fb-sida. Här är den:





I den välkända Herdepsalmen (Ps 23) läser vi "Han leder oss på rätta vägar". Är det någon som behöver hjälp att hitta rätta vägar och adresser, är det jag! Jag har extremt dåligt lokalsinne. Jag kan gå vilse i mina egna hem-kvarter.

Sedan några år tillbaka har jag stor hjälp av mobilens GPS när jag ska ta mig till olika adresser eller orter. Ändå händer det att jag kör fel.

Det är ju så att inte ens GPS:en vet allting, till exempel på grund av ombyggnad av vägar. Det där finns i mitt bakhuvud, att jag inte till 100%  kan lita på den. Det gör att jag ibland får för mig att jag vet bättre än GPS:en och följer därför inte instruktionerna som den ger. För det mesta visar det sig dock att det är GPS:en och inte jag, som har rätt.

När jag har kört fel på fel på fel och rösten från GPS:en har uppmanat mig "gör en U-sväng nu" eller texten på skärmen visar "beräknar ny väg" kan jag känna en rädsla att "min vägledare" blir less och trött på mig. Jag blir orolig att den ger upp och lämnar mig i sticket. För så kan det vara med andra "ledare" i livet. Men till min stora lycka och trygghet så fortsätter rösten tålmodigt, att gång på gång, visa på nya möjligheter. Det blir inte alltid den väg som GPS:en först visade på, men då är den prestigelös nog att visa på andra alternativ. Jag behöver aldrig höra "nu får du skärpa dig, Birgitta" eller "du måste lära dig lyssna" eller "det här borde du veta nu" eller dylikt. Nej, min vägledares röst låter aldrig irriterad eller uppgiven.

Då tänker jag på Gud!

GPS:en har begåvats med en del gudomliga drag som jag blir trösterikt påmind om när jag själv håller på att ge upp hoppet att hitta fram.

Gud upplever jag dock mer personlig och med fler nyanser i rösten än GPS:en :-) Gud leder oftast inte heller så precis "håll höger" eller "i rondellen ta andra avfarten".

Men det som gör mig så förundrat glad är att trots att jag gång på gång missar avfarter eller svänger av för tidigt ger inte Gud upp utan vill leda mig dit jag ska om det så gäller i mitt eget kvarter eller 100 mil bort – eller helt andra frågor i livet.

"Han ger mig ny kraft och leder mig på rätta vägar…", "Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig..." Ps 23: 3,4


4 kommentarer:

  1. Det är då för väl att Guds röst har fler nyanser än en GPS...men visst kan vi vara glada åt att även ha GPSen som vägvisare ibland. Fint inlägg, kram!

    SvaraRadera
  2. Fin liknelse! Din krönika i senaste Gratistidningen vill jag också tacka för, den gav mig mycket. Kram Laila

    SvaraRadera
  3. Tack Laila! Vad fint att den kunde betyda något för någon. ❤️ Kram.

    SvaraRadera