Barfotagå

Så har då sista vardagen på min (första) semester gått till sitt slut.

Innan jag gick på semester fick jag en hälsning av en församlingsbo med en önskan om att jag skulle få möjlighet att "barfotagå" några soliga morgnar, som Alf Henriksson skriver i en av sina dikter. Det är en bra beskrivning eller uttryck för vad sommar och semester är för många av oss. En känsla av frihet, vila, liv, sol och värme... precis det som man längtar efter.

Även om det inte varit så många dagar av batfotagående soliga morgnar de här veckorna så har jag ändå upplevt att jag har haft semester. Jag har varit ledig, kopplat av, fått nya intryck, träffat nära och kära. Jag tycker att jag har haft bra fyra veckor.

Att vakna en morgon när himlen är blå

och finkarna gnyr som besatta

och öppna sin stugdörr och barfotagå

på vildgräsets daggiga matta

kan låta de saligas fröjd slippa lös

och göra den trögaste själ religiös.

Jag får väl önska dig som har semester eller kommer att få detsamma; att "barfotagå" en morgon när himlen är blå!

Fotona är tagna i midsommar i Trosa, en dag då det inte var sol. Men det kan vara sommar och semester ändå.

Skickat via Blogsy