Sommardag

Det var nästan så att jag började tro att det hade blivit något fel på våra pioner. De har stått såå länge i knopp. Som om de bara väntade och väntade...

Men så i helgen, pang bom, slog de ut en efter en. Är det inte ovanligt sent?

Jag förstår inte vad Gud tänkte på när han/hon skapade pionerna - åtminstone våra. Blommorna blir mycket vackra, men så stora och tunga att grenarna inte orkar bära dem. Det förstår jag inte meningen med. Men det är ju långt ifrån alltid man förstår meningen med det man ser eller är med om.

I dag har det varit en riktigt varm och solig sommardag! Vilken lycka att jag var ledig just idag :-) Och ännu mer: att få sitta ute i solen tillsammans med dottern och prata om både det ena och det andra...

Jag är här

och kan inte vara

någon annanstans

än här

mitt i

det som ständigt upphör

och oavbrutet blir till

Livets oväntade

vilopunkt

Ur dikten Brännpunkt av Lars Björklund 

Skickat via Blogsy