Tystnaden

I natt sov vi i stugan för att våra ungdomar skulle få bättre plats i huset. Jag satte mig ute i morse och drack mitt morgonte och njöt av solen och tystnaden.. Trots att stugan inte är så långt från stan och det finns året-runt-boende i närheten, så är det alltid påtagligt lugnt och tyst. Det är så vilsamt för själen.

Så många ljud som framträder i tystnaden.

Det mesta på avstånd;

veden som klyvs hos grannen,

svag musik från ett hus längre bort.

Malmtågen som rullar förbi, ökar i intensitet, avtar och försvinner.

Fåglarnas kvittrande i olika takt,

den ena melodin som går in i den andres.

Någon hörs hosta till.

Närmast 

är träden;

vindens nästan öronbedövande sus,

- min egen andning.

I tystnaden finns utrymme.

Frihet

- och överraskningar...

B.R.