Tecken?

Vi har olika stor tro på änglar, drömmar och stjärnor, hur de kan leda oss och föra oss rätt, eller hur? Överhuvudtaget tänker vi olika om "tecken".

Ett "tecken", som det pratas ganska mycket om idag är "magkänsla". Många lyssnar till sin magkänsla. Någonstans inom oss vet vi ganska väl vad som är bra eller dåligt, rätt eller fel. Samtidigt vet vi också att känslor kan spela oss ett spratt. Den första känslan stämmer inte alltid.

En känsla bland många är glädjen. Hur mycket kan den leda oss rätt?

För min del har jag nog allt för lätt nonchalerat den känslans betydelse. Åtminstone teoretiskt. Kanske har jag ändå följt känslan mer än jag tror, utan att riktigt veta om det. Ja, det har jag nog, när jag tänker efter.

För visst kan glädjen var ett lika starkt tecken som en ängels röst, en dröm, en stjärna?

Hur som helst behöver vi alla glädje. Det ger styrka.

Jag kommer ihåg när jag hade min första tjänst inom Sjukhuskyrkan, det var på Södertälje sjukhus på 90-talet. Det var just vid den här tiden, då det var rea i butikerna. Jag köpte mig en röd kappa! Jag älskade den kappan. Den gav mig någon slags styrka varje gång jag tog på mig den. En motkraft till allt det svåra jag mötte i mitt jobb. Det är inte många plagg som jag har slitit ut, men den kappan slet jag verkligen ut. Jag har en röd kappa nu också, men jag trivs tyvärr inte lika bra i den...

Ibland kan vi nästan få dåligt samvete för att vi är glad, när det finns så mycket hemskt och eländigt i världen, ja, även mycket nära oss. Vi ska naturligtvis vara varsamma om glädjen på ett klokt och kärleksfullt sätt. Vi hjälper dock ingen människa med att avstå från glädje.

När glädje erbjuds oss, låt oss ta vara på den - vissa tider kan glädjen vara svåråtkomlig.

Var uppmärksam på glädje-tecken! Jag tror att de finns.