Välkommen!


Det mesta som händer oss människor, som vi har behov av, tänker och tror är i grunden detsamma i alla kulturer, samhällsklasser och genom årtusenden. Ingenting är nytt under solen. Men det är inte mindre viktigt eller intressant för det. Tvärtom!
Här delar jag tankar och upplevelser som har anknytning till mitt liv. Ofta är det genom dikter, citat och böner, som jag tycker om. Du får gärna kommentera inläggen. Hur man gör läser du på sidan Om bloggen.

onsdag 30 oktober 2013

The Shit i kyrkan!



Kvällens musikcafé i Porsökyrkan bestod av punkbandet The Shit.

Deras egen presentation:

Punkbandet The Shit består av medlemmar som alla vänt sig till alkohol och droger för att kunna hantera relationer, glädje, rädsla, ilska och hopp. Efter många år kraschade de, var och en på sitt sätt, och höll på att mista allt som gjorde livet värt att leva. 



”Vår musik är som en känga med stålhätta i skrevet, en berättelse som får kallsvetten att rinna längs ryggen och fradga att bildas i mungiporna. En berättelse som i allra högsta grad är självupplevd. Var och en av oss har sin unika definition av, och relation till, en tro på en högre kraft som vill hjälpa oss att delta i livet. Vår erfarenhet är att vi inte hade någon annan väg än att ändra våra destruktiva beteenden för att få ett meningsfullt och roligt liv utan droger och alkohol. Det är det enda sanna upproret för oss.” säger medlemmarna.




The Shit; här Andreas, Pär och Thomas.  

The Shit som har sina rötter i Tolvstegsrörelsen 
har utvecklat sitt sound i en Norrbottnisk timmerstuga 
på ren energi, kärlek till livet och en önskan att berätta. 
 Målet är att skriva en låt för varje steg.



Texterna tar tydligt avstånd från allt vad droger heter.
Med hörselkåpor över öronen hörde jag texter om 
maktlöshet, behovet av en ny kraft i livet och 
längtan efter att få överlämna sitt liv till en högre makt.



Roligt med alla - för mig - kända som okända som kom för att lyssna 
till Punkbandet The Shit. Öronproppar delades ut gratis till alla.
Vi fikade tillsammans innan vi hade vi en enkel aftonbön i kyrksalen.


Det som är viktigt är att sluta upp med att själv försöka vara Gud. 
En insikt som då och då citeras i tolvstegssammanhang 
är att "det finns bara en Gud, och inte är det jag!"
Larsåke W Persson, En liten bok om Sinnesrobönen, Upptakt, 1997


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar