Jag hade i alla fall tur!

Onsdag morgon är visst inte min grej!

Förra onsdagen när jag gick ut till garaget för att ta bilen till jobbet, snubblade jag på något och druttade omkull ordentligt. Jag gjorde illa mig på många ställen men framför allt i högra foten. Jag åkte till jobbet ändå och haltade mig fram - men fick mer och mer ont och kunde nästan inte stödja mig på foten. Det var riktigt besvärligt dagen efter också, sedan börajde det bli bättre och bättre... riktigt bra är det inte än, även om jag kan gå ganska normalt, tror jag. Det kunde ha gått mycket värre! Jag hade tur.

I morse när jag skulle köra ut ur garaget för att åka till jobbet, snubblade inte jag, utan bilen! Bilen fastnade i snöslungan som stod vid sidan om. Det brakade till oroväckande! Jag visste inte då att det var snöslungan, så jag gasade oklokt nog på för att komma ut. Jag skulle ju till kyrkan och leda Morgonmässan! Jag såg att Owe tittade i fönstret när jag for iväg. När han en stund senare skulle iväg såg han en bildel (fråga inte vilken!) ligga på golvet i garaget. Han körde till kyrkans parkering och kollade bilen, knackade på den och rättade till något... innan han fortsatte till sitt eget jobb. Själv såg jag inte att det hade hänt något med bilen. Ikväll har han talat om för mig att jag hade tur - det kunde ha blivit väldigt dyrt!

Till nästa onsdag ska jag försöka fundera ut hur jag ska kunna undvika garaget på väg till jobbet... men jag hade ju i alla fall tur! Då kanske det blir en annan tur!


P.s Det fanns inga foton i mina arkiv som passade till inlägget idag... :-)