En kvinna

December

Hon föddes för hundra år sedan. På julafton.
Hennes mamma var barnmorska och pappa elektriker. Pappan målade och spelade fiol också.
Så småningom gifte hon sig med en (nyvigd) präst. Som prästfru och tvåbarnsmor fick hon ta hand om barngrupper och syföreningar i de församlingar maken tjänade. Som det vanligt var med prästfruar på den tiden ...

Hon debuterade som författare 1941 med diktsamlingen Evig låga. Sedan har det blivit många samlingar och böcker. Hennes namn är Eva Norberg, lyriker, psalmförfattare och översättare.
När hennes barn var små på 50-talet började hon skriva kyrkvisor för barn och sedan fortsatte hon att skriva psalmtexter. I Den svenska Psalmboken med tillägg, Verbum, finns 16 psalmer av henne, en del av dem översatta från andra språk, men åtta av dem har hon författat helt själv - och dem sjöng vi igår i Matteuskyrkan. Hennes psalmer finns också i andra psalmböcker och tillägg.

Jag tycker mycket om Eva Norbergs texter. De är verklighetsnära och innerliga. De rör vid det viktigaste i våra liv; att bli sedda, att någon kan vårt namn, att ha en vän, en vän som vill gråta och skratta med oss. Återkommande är också en famn som vill bära "i trofasthet och kärlek utan gräns" (Sv Ps nr 625) Ja, det är psalmer som jag gärna sjunger igen - även om melodierna inte alltid är så enkla...

Jag har läst många fina små dikter av Eva Norberg också, som jag så gärna skulle vilja citera. Men man får ju inte citera hur som helst...

En dikt som jag tycker särskilt mycket om heter Hunnit hit, från Eva Norbergs sista diktsamling Rummet har ett fönster eller t.ex. Ljus i mörker ur Evig låga eller Vårvisa ur Tidig vår... ja, det finns många.

Här kan du hitta info om Eva Norberg och en del av hennes dikter
Det är framför allt från den här länken jag har hittat uppgifter om Eva Norberg.

Jag avslutar det här inlägget med att citera en vers från en av Eva Norbergs doppsalmer, nr 724 vers 1 från Den svenska Psalmboken med tillägg, Verbum, 1986:

Gud Fader har skapat mig. Han vet mitt namn.

Och allt som han skapat får plats i hans famn.

Han gett mig ett tecken att vi hör ihop.

Ja, det får jag minnas alltsedan mitt dop.