Har ni varit med om det?

För att bespara er läsare, skriver jag inte om det som jag just nu är uppfylld av. Det kommer ni att få mer än nog av ändå. Så småningom.

Utan något som jag är med om ibland. Kanske ni känner igen er också?

I det som verkar bra, fint , sant, vackert - kan det plötsligt "ploppa upp" en känsla, som gör att man vill värja sig emot det. Ofta är det svårt att ta på, att "sätta fingret på" vad det är som gör att man reagerar. För mig känns det ofta som något "som inte stämmer".

Det jag reagerar på, kanske andra inte alls berörs av och tvärtom. 

Många gånger handlar det om mina egna förutfattade meningar, minnen, upplevelser eller "känsliga områden". 

Ibland är det ett viktigt observandum. 

Oavsett orsaken, tror jag, att det är värdefullt att ta reda på varför man reagerar som man gör. När känslan lagt sig något, kan insikten komma. Det kan vara ett viktigt budskap till mig själv om mig själv eller om någon annan, som kanske behöver mitt stöd eller hjälp... eller som har något att lära mig.

Ibland är det "bara" en förklaring.

KÄNSLAN KOM FÖRST

Känslan kom först

fyllde i blindo
alla utrymmen

Darrbent illamående
ville jag protestera
riva sönder
kasta bort

Sedan kom insikten

Något fattades
den fantastiska
föreställningen:


Närvaron

den äkta

sårbara