Det finns mitt i skogen en oväntad glänta
som bara kan hittas av den som gått vilse.
Tomas Tranströmer ur Gläntan
Jag älskar de här orden av Tranströmer! De ger mig både tröst och hopp. Kanske är det för att jag ofta går vilse (eller ännu mer kör vilse). Eller för att jag mentalt känner mig vilse eller osäker... hur ska jag nu ta mig vidare?! Vad blir nästa steg? Och plötsligt så öppnar sig något oväntat, ett ljus i det dunkla... som jag inte skulle ha hittat om jag inte stannat upp och undrat var jag var någonstans...
Det är en tröst att det inte bara är den duktige och perfekte, den som alltid kan vägen - eller som Tomas Tranströmer uttrycker det i en annan dikt Guldstekel: de som aldrig är tankspridda, de som aldrig öppnar fel dörr ... - som hittar de där fina gläntorna, utan det har vi alla möjlighet att göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar