Tänk om mänskor kunde flyga

I går kväll var Owe och jag - och många fler - i Nederluleå kyrka, Gammelstad på Musik i sommarkväll. Det var Toner och bilder av Vatten Träd Jord och Himmel. Redan rubriken gav förhoppningar om en kväll som skulle beröra själ och hjärta. Så blev det också.


De som hjälpte oss att flyga högt, sitta på marken, vandra, bara vara, tänka var...

Mona Nykänen, sång, piano

Jerry Winblad von Walter, tvärflöjt, saxofon

Magnus Wiklund, elbas

Gerd Andersson (GEA), bilder, textläsning

Några av Gerds målningar som illustrerade sångtexter och musik

En av sångerna som Mona sjöng var Åsa Jinders och Anders Skoghs Tänk om mänskor kunde flyga över alla sorger alla besvär. Ja tänk om vi kunde flyga! Flyga "ovan vår jord, nära vår sol". Saker och ting, människor, relationer, problem av allehanda slag skulle vi få distans till och därmed ett annat perspektiv. Många gånger skulle det säkert vara bra. Om än inte alltid. Ibland behöver vi ha förstoringsglas. I alla fall till fästingar.

Egentligen flyger vi ganska ofta. Inte bara med flygplan, utan framför allt med tankarna som dunlätt flyger iväg. Så snabbt och enkelt, mitt i allt vi håller på med. Vissa flygturer är ganska envisa och enkelriktade. Återkommande. 

Men rätt som det är flyger vi iväg till något alldeles nytt vi inte har sett förut. Det kan vara mycket intressant. Kanske vågar vi inte landa första gången, men andra eller tredje kanske... speciellt om vi har någon med oss. Det är spännande att våga pröva vingarna och flyga - det finns så mycket att upptäcka.

Texten uttrycker i en rad: 

Jag tror att mänskor vill ha vackra vingar för att flyga till varann.

Ja, det är nog en vanlig önskan.

Besöket i kyrkan gav oss anledning att äta kvällsmaten i vår kyrkstuga, alltid lika mysigt. Jag tycker om att vara där. Jag gillar också att vi kan se kyrkan när vi stiger ut ur kyrkstugan. Den är så mäktig.

Till avslutningen i kyrkan sjöng Mona Kom till mig av Charlotte Höglund. Jag citerar två rader. En bön att be: 

Jag ber en bön för livet, stilla oron i mitt blod.

Ge mig tröst och styrka, skydda mig och ge mig mod.

För drygt ett år sedan var Mona, Jerry och Gerd i Porsökyrkan. Jag skrev om det i min blogg i inlägget som finns i länken nedan.
http://ingetnyttundersolen.blogspot.se/2014/04/sjalens-spegelbild-i-konst-och-musik.html

(Det är Owe som har tagit porträtt-fotografierna)