I går när jag var ledig var jag ute och gick och njöt av vårvinterluften och solen. Det var vederkvickande. Tack vare mina ice-bugskor kunde jag lätt ta mig fram även där det var glashalt.
Få se, hur var det nu... fanns det inte en bänk här någonstans där man kunde sitta ner och njuta av solen... ? Nja, det var inte så lätt att ta sig fram... hur mycket vår det än är i luften dröjer det ett tag till innan man kan sitta där.
Takdropp är väl ett säkert vårtecken?
Liksom snöras från taken. Åtminstone här uppe. Men samtidigt får vi komma ihåg att vi är bara i slutet av februari - än kan det komma både mycket snö och kyla. Men man kan väl få hoppas och tro några dagar... Vi närmar oss - hur som helst- våren, för varje dag som går. I morgon ska vi ha sommarplanering på jobbet och därmed också prata semestrar.
Men innan sommaren kommer ska vi först igenom fastlagstid och påsk. Allt har sin tid och plats. Allt har sin mening. I kristen tro genomsyrar korset allt, hur motsägelsefullt det än låter är det genom korsdöden som livet kan uppstå. Genom död till liv. Från vinter till vår och sommar. Det finns något att hoppas på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar