Ljus och mörker

Genom fönstret på sjätte våningen på Sunderby sjukhus, 

med mobilkamera 2011.

I dag har jag varit på min gamla arbetsplats; Sjukhuskyrkan på Sunderby sjukhus. Det var roligt att vara där igen. 

Jag ledde nattvardsgudstjänsten där.

Jag kände mig inte speciellt nöjd med mitt tal. Men jag tänkte när jag åkte därifrån (som en tröst?) att, det stora värdet för dem som kommer till en sådan här gudstjänst, är nog att få sitta ned en stund i stillhet och andakt. Att få ta emot nattvardens gåvor och höra orden "Kristi kropp och blod för dig utgivet" är alltid det största som kan förmedlas i en gudstjänst.

Gemenskapen vid fikabordet är också en viktig del!

Sunderby sjukhus från 2011

Från Sunderby sjukhus körde jag sedan till Petrigården i Gammelstad till en samtalsgrupp om sorg. Det var tredje gången vi träffades. Samtalen rörde sig kring dagen då döden inträdde, mötet med begravningsbyrån och begravningsgudstjänsten. Stora och berörande ämnen.

Några sådana där praktiska frågor, som man inte tänker så mycket på annars, kom upp, som t.ex.:

Hur mycket ska man ta med i dödsannonsen? Hur många namn ska stå med?

Begravningsgudstjänsten ska den bara vara "i kretsen av de närmaste", eller ska man ska skriva ut dag, tid och plats, en öppen inbjudan till alla som vill komma? Och minnesstunden, hur ska man göra med den?

Dessa frågor, liksom många andra, finns det inga rätt och fel. Vi tänker olika och tycker att vissa saker är viktigare eller mindre viktiga än andra. Men det kan vara intressant att fundera tillsammans med andra i samma situation, hur tänkte ni - och varför?

 Utanför sjukhuset, 2011

Jag citerade idag i Nattvardsgudstjänsten från 1 Johannes brev kap 1 v5:

Gud är ljus och inget mörker finns i honom.

(Bibel 2000)