Åter vända

Vad märkligt det är när man återvänder till händelser, personer, platser som en gång hört till ens liv. Välbekant och främmande på en och samma gång. Ibland ger det en längtan tillbaka, ibland är det skönt att det hör till det förflutna. Även det bästa har sin tid.

Raderna nedan är ingen specifik plats, utan en blandning av tankar och bilder i mitt huvud.

Jag tycker om det här fotot; 
 hur det gamla speglar det som är nu.





ÅTER VÄNDA

Tomma pinnstolar står på rad
Väggklockan tickar tålmodigt
Över rummet vilar solljus och damm
allt genomskinligt och halvdunkelt

Bland det som en gång tillhört mig
är jag nu en åskådare
såsom främling på
otillåten mark

Glödlampans 60 Watt och
skuggornas obegripliga former
når fram till mig än idag
Detaljer jag inte sett förut
blir allt mer uppenbara

På skänken innanför ytterdörren
lämnar jag det som hör hemma här


Luften andas vemod

och nyfött hopp...