Minnesbilden från Chokladmuseet i Barcelona i våras
med Kristus stående på jordklotet (där alltså allt är gjort av choklad!),
får mig att tänka på morgondagens evangelietext (Lukas 1:46-55)
där Maria lovsjunger Gud för vad Gud gör inte bara för henne,
som ska bära fram barnet Jesus, utan för hela världen.
En annan bild från Chokladmuseet:
Det är Maria med sin döde son i famnen.
Också allt i choklad. I naturlig storlek!
Fotot är taget genom en glasmonter
därav den något otydliga bilden.
Ja, jag fortsätter och tänker på Maria, Jesu mor. Jag delade tankar kring Marias liv i Prästgården i torsdagskväll och imorgon är det fjärde advent och temat är "Herrens moder". Så Maria fortsätter och finns med, denna alldeles vanliga och alldeles särskilda kvinna. Hur mycket har inte skrivits om henne, spekulerats, målats, sjungits...
Jag tänker att den här skulpturen också har med Marias särskilda utvaldhet att göra. Ja, det finns säkert bland bloggens läsare flera stycken som vet bättre och säkrare än jag. Vackra skulpturer är det i alla fall. Dessa båda är utvändigt på den oerhört mäktiga katedralen.
För att landa lite närmare:
En detalj från den fantastiska Altartavlan i Nederluleå kyrka.
Han som tronar i sin höga himmel
blir ett svagt och värnlöst foster.
Så har nådens under skett på jorden.
Du vare lovad, Kristus.
O Maria, lär mig dina sånger!
Lär mig älska honom som har vandrat
genom död och grav till ljusets rike.
Du vare lovad, Kristus.
Psalm nr 481 vers 3 och 4
Den Svenska Psalmboken med tillägg, Verbum
Text: E. Skeie 1977, B. G. Hallqvist 1978
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar