Att tända ett ljus

Porsökyrkan en dag i december

Många ljus brinner så här års, 

inte bara i granar och ljusstakar, 

utan också i ljusbärare i våra kyrkor.

Vi tänder ljus till minne av någon vi saknar,

för någon vi känner för, tänker på, vill be för.

Vi kan också tända ett ljus i bön för oss själva.

Tänk om vi skulle prova att tända ett ljus för någon som vi har svårt för,

ja, rent av tycker illa om...

Hur skulle det vara?

I söndags avslutades episteltexten med dessa raka ord:

Godta varandra så som Kristus har godtagit er.

Romarbrevet 15:7

Kristus har godtagit/accepterat/ tagit emot oss som vi är.

Vilka är vi att inte ta emot andra?

Vem är jag att inte acceptera den andre?

Frågan är enkel, men ack så svår att leva efter!

Tänk om vi skulle tända ljus/be för dem 

vi har svårt för av olika anledningar.

Vad skulle hända då?

En annan text från i söndags, 

som passar extra bra idag när Fredspriset delas ut:

Godhet och trofasthet möts,

fred och rättvisa omfamnar varandra.

Psaltarpsalm 85:11