Dom som ingen ville ha...

Vi fick först uppgiften att från ett bord fullt av kritor i alla färger, välja ut ca  5-8 kritor av våra favoritfärger. På ett vitt ark fick vi sedan måla fritt. Det var lustbetonat och härligt. Efter alla ord som sagts och tankar som tänkts under vårt prästmöte, var det skönt att få "hänge sig" åt att njuta av vackra färger och former.

Efter en viss tid fick vi avbryta vårt målande, ta ett nytt ark och välja lika många kritor, som förut, men nu av de som vi tyckte var "fulast".  Av dem vi inte ville ha! Märkligt nog, konstaterade jag för mig själv, att vi alla i gruppen valde mycket lika färger som t.ex. beigt, grått, och andra bleka färger plus någon neonfärg. Och så fick vi måla fritt med dem.

Bilden ska föreställa fult och trist

Efteråt samtalade vi om vad färgerna och måleriet hade väckt för känslor, tankar, minnen inom oss. Det var intressant, eftersom reaktionerna var så olika! Men uppenbart är att färger och skapande når djup inom oss som vi inte alltid är så medvetna om...

Jag började med att måla en neonfärgad ram, som jag tänkte skulle vara en slags varning för de FULA som skulle finnas innanför. Jag tog de kritor som jag helst inte ville hålla i min hand och började måla, den ena färgen efter den andra... någonting hände inom mig, jag började "känna för" de stackars färger som blivit valda som de fulaste, de värsta, de som jag inte ville befatta mig med... SÅ HEMSKT att bli utvald av den anledningen! Det gjorde så ont!

När jag såg på dem, var för sig och tillsammans, så var de vackra! På sitt sätt. Finns det verkligen fula färger?! Beror det inte på omgivningen, sammansättningar - och på vårt sätt att se? Vår vana att tycka att vissa färger är fula, besvärliga, svåra, opålitliga? Hur stor chans har en "ful" färg att hävda sig när det redan finns många förutfattade meningar om vilka färger som är vackra och bra att ha?

Ja, tankarna gick igång och jag tänker fortfarande... inte minst efter gårdagskvällens extra sändningar kring "Flyktingkatastrofen", som vi kallar det för - dom som ingen vill ha! Kritorna har fått ansikten.

Jag avslutade min målning med att "tränga" in några av de "fula" färgerna i ramen, varnings-stängslet, de ville försöka ta sig ut...

Utan att medvetet tänka på flyktingarna, hade jag satt rubriken Söker kontakt på målningen. Det hörde också till uppgiften att ge målningen ett namn på detta seminarium "Yta och kärna" på Prästmötet i Luleå i onsdags.

gäller alla färger och människor