Juli -December 2017

Jag fortsätter med mina minnen från 2017.

Juli månad var mest semester. För vår del var det ovanligt mycket hjortronplock, skrapning och målning av huset hemma och kyrkstugan. I början av månaden hade vi Öppen Kyrkstuga med utställning av akvarellmålningar. Det var spännande och roligt!

Semestern fortsatte en vecka in i Augusti och så länge fortsatte också vi med hjortronplockande och målande av hus, Vi var också ute en hel del och körde till platser i Norrbotten som vi inte varit på förut. Vi såg många vackra vyer.

Det är lite speciellt att jobba på sommaren, som präst har man fler dop och vigslar och är mer runt i de andra kyrkorna än annars. 

För att nämna något som "stack ut" i September så var det konserten Vreeswijk Åkerström - Du och jag farsan i Kulturens hus.

I mitten av september var vi i Jäckvikk på Församlingsläger. En plats som det är lätt att älska!

Oktober präglades för min del av Matteuskyrkans 40-årsjubileum och Owes och min resa till Madeira. På en restaurang nära där vi bodde, bodde också ett par papegojor. En av dem var särskilt sällskapssjuk.

November upplevs ofta vara en grå månad, men årets november var för mig ganska färgstark, även om månaden började med Allhelgonahelgen. Men det är en fin helg, tycker jag. Den innehåller minnen, eftertanke, fin musik och många ljus. November innehöll också sorg och tragik.

I Matteuskyrkan hade vi en Skapardag med akvarellmålning i mitten av november. Helgen efter var jag på en akvarellkurs i Linköping med AnnMari Löf. Bilden ovan är en målning som AnnMari hade börjat med. Med på kursen var också min syster, vilket var ett stort bonus.

I slutet av månaden fyllde mamma 85 år. Det blev extra festligt när två av mina kusiner kom upp till oss och var här några dagar.

December är en intensiv månad på många sätt, inte minst i kyrkan. Olika advents- och julsamlingar. Tredje advent invigdes de nya nattvardskärlen i keramik i Matteuskyrkan, formade av Ulrika Lundmark.

Jag var ledig under själva julhelgen och kunde njuta helhjärtat av dagarna tillsammans med familj och släkt.

-

Ja, så har då 2017 fått läggas till handlingarna 
och ett helt nytt år har börjat. 


Jag har många tankar och intryck med mig från året som gått, som jag funderar på och påverkas av, men det är inte något jag klarar av att formulera just nu. Mycket kan jag känna tacksamhet för, i alla fall.

Vi vet egentligen inte så mycket om kommande dagar, även om vi planerar och tänker ut. Men enligt planerna sker, för min del, en del förändringar och nytt.

Även om vi inte alltid ser vägen eller spåren så tydligt, får vi fästa blicken mot ljuset och hoppas att det leder oss rätt.