Máddåjvve-fjället

På församlingslägret i Jäckvik gjorde vi en bussutflykt på lördagen,
 inte långt från gränsen till Norge.

En rastplats ovanför Merkenes,
på Máddåjvve-fjället vid Guoletisjávrre-sjön.
Fråga mig inte hur de uttalas.

I fjällvärlden finns både det stora och mäktiga, de väldiga vidderna
och de små växterna.

Temat under lägret var Att lyssna 
och Att lyssna i tro, som söndagens ämne var.
Kan man lyssna med mer än öronen?
Kan man lyssna med ögonen?
Med hjärtat?

I fjällvärlden är det något lättare att lysssna med sina sinnen
än i stadslivet. Det är mycket som talar till en här.

På bilden ovan är silvriga iskristaller på fjällbjörkens fallna löv.

Trots en ganska grå dag, fanns många färger att försöka måla av.

Timmarna på fjället erbjöd förutom målning, vandring,

förtäring, egen medhavd och det som naturen bjöd på,

frisk dryck, absolut rent!

Värme i fysisk form och i gemenskapsform.

Att få lyssna i tro, lyssna i förtroende, i tillit
till vinden, färgerna, det stora och det riktigt lilla,
 till Gud och till varandra
gjorde vår dag
värdefull och minnesvärd.