Avsked

.

Fredagen den 31 Juli var det Begravningsgudstjänst för min kusin i Göteborg.

I S:ta Birgittas kapell. Kapellet låg högt upp med utsikt över vatten och båtar. Ett vackert kapell. Många vänner och arbetskamrater hade kommit för att hedra min kusins minne. Vilken styrka för anhöriga när det finns äkta vänner och vänners omsorg. 

Vi var också några släktingar som var med. Släkten på min pappas sida är inte så stor. Men min 85-åriga faster från Dalarna kom tillsammans med sina två döttrar. Faster E tog sig upp för alla trapporna till kyrkan med sin rullator och på Minnesstunden höll hon tal. Ett tal som berörde oss alla. Mitt i sorgen och saknaden var det fint att få träffas. Det var länge sedan sist.

Som alltid när man möts i samband med död och begravning påminns man om det som varit; barndom, uppväxt, roligheter, svårigheter, andra som gått före - också kan tankar om framtiden och den egna döden bli aktuell...  En sådan här dag blir vi också påminda om hur snabbt tiden går och hur fort allting kan förändras. Vi har bara ett liv. Det får vi ta vara på.