Jag har en ganska stor släkt på min mammas sida - som alltid bott långt bort ifrån oss (Västergötland och Småland). Eller kanske var det vi som bodde långt borta... Inte så ofta kunde vi träffas, men alltid var det hjärtligt och roligt. Vi har varit många kusiner.
Aten, Akropolis
Flera av mina kusiner har alldeles för tidigt lämnat detta livet. Det är så sorgligt. I lördagsnatt slutade också min kusin Ingabritt, sin vandring här på jorden.
Naousa, Agios Nikolaos 2012
Ingabritt hade många goda egenskaper. Jag tänker på hur hon från sin pappa John, som var journalist, fick lusten till vetgirighet och nyfikenhet, att våga fråga och förmågan att kunna formulera sig på ett sätt som var intressant och lätt att förstå. Hennes mamma Ingrid gav Ingabritt blicken för det sköna och vackra, lättheten till skratt, effektivitet och initiativförmåga. Allt detta och mycket mer har präglat Ingabritts liv. Inte minst hennes yrkesliv som journalist och hennes mycket välskrivna och välkända blogg Aktuellt i Grekland.
Från kapellet i Agios Nikolaos
Vi är många runt om i världen som fått del av Ingabritts goda gåvor och hennes stillsamt generösa sinnelag. Ingabritt lämnar ett obeskrivligt stort tomrum efter sig. Allra mest smärtsamt är det förstås för hennes närmaste familj; make, dotter och två söner.
Många minnen bär jag med mig från vår barn- och tonårstid, när vi var unga och båda bodde i Stockholm, när vi fick våra barn (våra barn är alla födda på Nacka sjukhus), våra besök hos varandra i Norrbotten och Grekland... osv. osv. Glädje och sorg har vi mött och delat.
Här besökte Ingabritt och Harris oss i Norrbotten 2011
Från parken i Naousa
Owe och jag är så glada och tacksamma för att vi hann träffa Ingabritt ännu en gång, när vi besökte Ingabritt med familj för ungefär två veckor sedan. Välklädd och fin satt hon i sin stol när vi kom förbi mitt på dagen och ett par timmar på kvällen. Engagerad och angelägen att vi skulle ha det bra gav hon oss tips och råd om t.ex. vad vi absolut måste se i Aten, där vi skulle avsluta vår vecka med ett och ett halvt dygn, hur vi skulle åka... osv.
Från flygplanet
När vi sa farväl - visste vi att det var sista gången vi såg varandra i det här livet. Det var ett svårt ögonblick.
Vi har sagt far väl
resan är ny och okänd
himlen öppnar sig
(Haiku, B.R.)
Aten
Akropolis
Vi är glada för att Ingabritts mycket fina familj finns kvar i våra liv! De finns i våra tankar och förböner.
Länkar till andra som skrivit om Ingabritt:
Maken Harris ord på FB om Ingabritt (skrolla neråt en bit)
Från Bloggen Lidén i Athen
Om Ingabritt på grekiska
Tack Birgitta för att du skriver om Ingabritts kärlek till språket och orden, både de kunskapsfyllda och de sköna. Ingabritt körde massor med mil in till svenska skolan i Thessaloniki för att ge det svenska språket vidare till sina barn. Hon visste hur mycket det betydde att ha ett språk som öppnar världen.
SvaraRaderaJa, det är sant, Lidén i Aten. Och när de bodde i Sverige läste de grekiska, om jag inte minns fel. Språk öppnar världen.
SvaraRadera