Välkommen!


Det mesta som händer oss människor, som vi har behov av, tänker och tror är i grunden detsamma i alla kulturer, samhällsklasser och genom årtusenden. Ingenting är nytt under solen. Men det är inte mindre viktigt eller intressant för det. Tvärtom!
Här delar jag tankar och upplevelser som har anknytning till mitt liv. Ofta är det genom dikter, citat och böner, som jag tycker om. Du får gärna kommentera inläggen. Hur man gör läser du på sidan Om bloggen.

söndag 8 februari 2015

Far väl



Jag har en ganska stor släkt på min mammas sida - som alltid bott långt bort ifrån oss (Västergötland och Småland). Eller kanske var det vi som bodde långt borta... Inte så ofta kunde vi träffas, men alltid var det hjärtligt och roligt. Vi har varit många kusiner.


Aten, Akropolis

Flera av mina kusiner har alldeles för tidigt lämnat detta livet. Det är sorgligt. I lördagsnatt slutade också min kusin Ingabritt, sin vandring här på jorden.


Naousa, Agios Nikolaos 2012


Ingabritt hade många goda egenskaper. Jag tänker på hur hon från sin pappa John, som var journalist, fick lusten till vetgirighet och nyfikenhet, att våga fråga och förmågan att kunna formulera sig på ett sätt som var intressant och lätt att förstå. Hennes mamma Ingrid gav Ingabritt blicken för det sköna och vackra, lättheten till skratt, effektivitet och initiativförmåga. Allt detta och mycket mer har präglat Ingabritts liv. Inte minst hennes yrkesliv som journalist och hennes mycket välskrivna och välkända blogg Aktuellt i Grekland.
Bloggen Aktuellt i Grekland


Från kapellet i Agios Nikolaos


Vi är många runt om i världen som fått del av Ingabritts goda gåvor och hennes stillsamt generösa sinnelag. Ingabritt lämnar ett obeskrivligt stort tomrum efter sig. Allra mest smärtsamt är det förstås för hennes närmaste familj; make, dotter och två söner.




Många minnen bär jag med mig från vår barn- och tonårstid, när vi var unga och båda bodde i Stockholm, när vi fick våra barn (våra barn är alla födda på Nacka sjukhus), våra besök hos varandra  i Norrbotten och Grekland... osv. osv. Glädje och sorg har vi mött och delat.


Här besökte Ingabritt och Harris oss i Norrbotten 2011

Ingabritt har in i det sista tagit vara på livet; rest, skrivit, fotat, njutit av det vackra och goda, synliggjort det orättvisa och onda. Hon har tagit väl vara på sina nära relationer, varit hoppfull och kämpat. Jag har beundrat Ingabritts starka livsvilja, utan den hade hon inte levt så här länge. Hon var en riktig kämpe, med en enorm livskraft, som tog henne fram dag efter dag, minut efter minut.


Från parken i Naousa

Owe och jag är så glada och tacksamma för att vi hann träffa Ingabritt ännu en gång, när vi besökte Ingabritt med familj för ungefär två veckor sedan. Välklädd och fin satt hon i sin stol när vi kom förbi mitt på dagen och ett par timmar på kvällen. Engagerad och angelägen att vi skulle ha det bra gav hon oss tips och råd om t.ex. vad vi absolut måste se i Aten, där vi skulle avsluta vår vecka med ett och ett halvt dygn, hur vi skulle åka... osv.


Från flygplanet

När vi sa farväl - visste vi att det var sista gången vi såg varandra i det här livet. Det var ett svårt ögonblick.


Vi har sagt far väl
resan är ny och okänd
himlen öppnar sig
(Haiku, B.R.)


Aten


En vecka efter att vi lämnat Grekland fick vi sorgebudet. Men däremellan hann vi prata ett par gånger med varandra i telefonen. Hon ville veta hur vi hade haft det i Aten... Tänk, att hon orkade bry sig om det!


Akropolis

Vi är glada för att Ingabritts mycket fina familj finns kvar i våra liv! De finns i våra tankar och förböner.


Länkar till andra som skrivit om Ingabritt:
Maken Harris ord på FB om Ingabritt (skrolla neråt en bit)
Från Bloggen Lidén i Athen
Om Ingabritt på grekiska

2 kommentarer:

  1. Tack Birgitta för att du skriver om Ingabritts kärlek till språket och orden, både de kunskapsfyllda och de sköna. Ingabritt körde massor med mil in till svenska skolan i Thessaloniki för att ge det svenska språket vidare till sina barn. Hon visste hur mycket det betydde att ha ett språk som öppnar världen.

    SvaraRadera
  2. Ja, det är sant, Lidén i Aten. Och när de bodde i Sverige läste de grekiska, om jag inte minns fel. Språk öppnar världen.

    SvaraRadera