Välkommen!


Det mesta som händer oss människor, som vi har behov av, tänker och tror är i grunden detsamma i alla kulturer, samhällsklasser och genom årtusenden. Ingenting är nytt under solen. Men det är inte mindre viktigt eller intressant för det. Tvärtom!
Här delar jag tankar och upplevelser som har anknytning till mitt liv. Ofta är det genom dikter, citat och böner, som jag tycker om. Du får gärna kommentera inläggen. Hur man gör läser du på sidan Om bloggen.

måndag 29 september 2014

Vilka vågade kvinnor!

Den här bloggen är en blandning av högt och lågt, smalspårigt och generellt, fantasi och verklighet, andligt och materiellt. Och inget är särskilt nytt under solen.





Jag vill återvända till de där syskonen i Betania som jag berättade om i mitt förr förra inlägg. Och nu tänker jag särskilt på systrarna, som tycktes rätt olika varandra. Men de hade det gemensamt (åtminstone) att de var modiga och starka. (Egentligen gillar jag inte att tala om starka och svaga människor, för vad är starkt och vad är svagt?? Dessutom tror jag att alla människor har både starka och svaga sidor). I betydelsen att de båda vågade "stå på sig" i sin tro och vilja. De vågade båda två "sticka ut" som kvinnor.




Det berättas i söndagens evangelietext (Lukas 10:38-42) att Marta ställde sig framför Jesus  och sa sin hjärtas mening; sin irritation eller besvikelse över att Maria inte hjälpte henne med hushållsarbetet. Maria bara satt stilla och lyssnade på Jesu undervisning när det fanns hur mycket som helst att göra! Huset var förmodligen fullt av gäster. Jag tolkar orden så att Marta hade modet (fräckheten?) att helt enkelt avbryta Jesu tal. Det gjorde hon i berättelsen om Lasaros död också, hon debatterade och ifrågasatte Jesu ord. Var det för att hon kände Jesus så väl, eller var hon sådan till sin natur? Marta var inte en kvinna som "tiger i församlingen".




När Marta samtalar med Jesus på väg till Lasaros grav (Johannes evangelium kap 11:25-27), alltså innan han blir uppväckt från det döda, så avlägger Marta en sådan Kristusbekännelse, som i urkyrkan var utmärkande för en apostel. Det vill alltså inte säga lite om Martas tro och övertygelse! Det kan vara bra att komma ihåg om kvinnan i köket.




Maria då, som bara satt stilla och lyssnade, på vilket sätt var hon modig?! Maria gör något som var helt otänkbart för kvinnor i hennes samtid. Kvinnor studerade inte för rabbiner (lärare), de satt inte ned och lyssnade och samtalade om teologiska frågor - det var endast för män. Kvinnorna skulle hålla sig i bakgrunden, sköta hushållssysslor, som Marta gjorde. Maria satt inte heller undangömt i ett hörn och tjuvlyssnade, utan det står att hon satt framför Jesu fötter! Maria hade valt "en manlig hållning", som Ylva Eggehorn skriver i sin bok "Kryddad olja", Libris. Kanske var det en orsak till att Jesus gärna ville framhålla Marias val, tänker jag. Det var säkert fler än Marta som tyckte att Maria bar sig konstigt åt...




För mig är både Marta och Maria goda förebilder på olika sätt.

Fotografierna är ifrån Rhodos september 2013

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar