Midsommarafton

Midsommarafton 2018 blev en regnig, blåsig och ruggig dag väderleksmässigt. Men allt hänger ju inte på vädret. Det kan vara varmt och soligt på ett annat sätt.

Det blev i alla fall ett traditionsenligt firande i Matteuskyrkan på ett lite otraditionellt sätt.

På grund av vädret kläddes en lägre midsommarstång än vanligt utomhus som sedan bars in i kyrksalen. Andakt och körsång blev också här.

Sedan gjorde vi något så ovanligt som att dansa runt midsommarstången inomhus, i kyrksalen. Ja, är inte kyrkan till för lek och allvar, fest och vardag, stora och små? Undrar vad de sjunger och dansar här?

Till vår glädje så kom det minst lika många som det brukar komma för att fira midsommarafton i Matteuskyrkan. Trots vädret. Så roligt!

I min betraktelse anknöt jag till Skapelseberättelsen. Gud såg att allt det Gud skapat var gott. Gud såg sig omkring, var nöjd och  konstaterade att det var gott. Det var bra.

Ingen av oss är Gud. Ingen av oss är en Skapare av Guds rang. Men vi är alla skapade av Gud och vi skapar alla på olika sätt. Med våra händer, ord, röster, beslut, i våra relationer och bemötandet av andra. I allt detta får vi se det som är gott. I allt vackert, allt nyttigt och lärorikt, i allt som fungerar, i allt gott som görs och sägs, i allt som blir bättre och bättre...osv.

Tänk om vi den här sommaren skulle kunna se - bättre än förut - det som är gott. Både med det som har med oss själva att göra - och det andra gör eller är. Att kunna konstatera: Det är bra. Det är tillräckligt. Det är gott.

Paulus skriver i Romarbrevet 12: Håll fast vid det goda. 
Det goda ska vi hålla fast vid. Det får vi bära med oss, ha om oss och i oss. Och dela med oss av. Att se det som är gott hör ihop med kärlek, tillit och respekt.

Det finns mycket som är gott! Trots allt.

God fortsättning på midsommarhelgen!