Efter förra årets positiva gensvar så bestämde vi oss för att göra det i år igen. En ny Moppegudstjänst i Brobyn.
Vi hade nästan lika fint väder som förra året. Åtminstone under själva gudstjänsten.
När vi hade förberett allt klart och gudstjänsten skulle börja, kom han våran kantor; Andreas Printz.
Och med sig hade han sina moppe-kompisar. En efter en kom de. Åtta blev de till slut. De två sista kom en bit in på gudstjänsten. Vi andades ut. Vi har förstått att det inte alltid är självklart att man kommer fram. Mycket kan krångla.
De förgyller verkligen våran samling! Mycket moppesnack blir det och många beundrade blickar får de. De väcker också minnen och upplevelser. Till och med hos mig. Det var när jag körde farfars moppe för första (och sista) gången. Jag var omkring 15 år. Rakt ner i ett dike. Gasade istället för bromsade. En oförglömlig händelse i familjen. Något som mina bröder påminner mig om då och då. Jag minns hur de gapskrattade, medan det för mig var en "nära döden upplevelse". Trodde jag i alla fall.
Gudstjänsten förgylldes också av Maddes fina sånger. Vi är glada för att hon ville vara med oss i denna Friluftsgudstjänst.
Temat denna söndag var "Kallelsen till Guds rike".
Gud bjuder generöst in till sin fest, till sitt rike. Gud vill att alla människor ska komma. Festmåltiden dukas upp, på nytt och på nytt, för att vi ska kunna svara ja på inbjudan. Inbjudan till festen är en inbjudan till själva livet. Livet som det var tänkt.
Grunden för inbjudan är Guds kärlek, Guds oändliga och generösa kärlek. Guds kärlek "...är vind och vidd och ett oändligt hem", som vi sjunger i en psalm. Psalmen fortsätter: "Vi frihet fick att bo där, gå och komma, att säga "ja" till Gud och säga "nej". (Psalm 289 i Den Svenska Psalmboken med tillägg). Kärlek och frihet hör ihop.
Till den festen behöver vi inte fundera på vad vi ska ha på oss, hur vi ser ut i håret eller vad vi ska ge för present. Det enda vi behöver göra är att komma och ta emot. Du är själv presenten. Gåvan. Det Gud mest av allt önskar sig. Mest av allt älskar.
Gud bjuder generöst in till sin fest, till sitt rike. Gud vill att alla människor ska komma. Festmåltiden dukas upp, på nytt och på nytt, för att vi ska kunna svara ja på inbjudan. Inbjudan till festen är en inbjudan till själva livet. Livet som det var tänkt.
Grunden för inbjudan är Guds kärlek, Guds oändliga och generösa kärlek. Guds kärlek "...är vind och vidd och ett oändligt hem", som vi sjunger i en psalm. Psalmen fortsätter: "Vi frihet fick att bo där, gå och komma, att säga "ja" till Gud och säga "nej". (Psalm 289 i Den Svenska Psalmboken med tillägg). Kärlek och frihet hör ihop.
Till den festen behöver vi inte fundera på vad vi ska ha på oss, hur vi ser ut i håret eller vad vi ska ge för present. Det enda vi behöver göra är att komma och ta emot. Du är själv presenten. Gåvan. Det Gud mest av allt önskar sig. Mest av allt älskar.
Efter kyrkkaffe med fantastiska tårtor till - som Brobygårdens folk bakat - och tipsrunda med mest mopedfrågor, gick Andreas igenom de rätta svaren och delade ut priser.
Nu har det blivit en tradition. Vi räknar med att komma tillbaka till vackra Brobyn nästa år. Kanske t.o.m. tidigare än så.
Nu har det blivit en tradition. Vi räknar med att komma tillbaka till vackra Brobyn nästa år. Kanske t.o.m. tidigare än så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar